Bakgrund: Skolinspektionens (2009) granskning av matematikundervisningen visar att undervisningen ofta utgår från enskilt arbete i elevböcker. Skolinspektionen uttrycker detta som negativt då det för med sig en risk att eleverna inte utvecklar sin resonemangs- och problemlösningsförmåga. I motsats till arbete med elevböcker lyfts den laborativa undervisningen fram som positiv av många forskare (McIntosh, 2008; Purwadi m.fl., 2019; Sarama & Clements, 2016). Den laborativa undervisningen är också något vi uppfattar har förespråkats på lärarutbildningen. Dock möter våra erfarenheter från vår VFU det Skolinspektionen för fram, det enskilda räknandet i elevböcker är det som dominerar matematikundervisningen. TIMSS-rapporten (2019) visar att svenska elever i årskurs fyra presterar under medel i matematik i jämförelse med andra EU- och OECD-länder. Vidare förespråkar läroplanen (Skolverket, 2019, s. 7, 2017, s. 11) ett undersökande arbetssätt inom matematiken i de yngre åldrarna. Det kan därför ses som relevant att undersöka varför den laborativa undervisningen inte är mer synlig.

Syfte: Syftet var att undersöka förekomsten av laborativ undervisning och undervisning med elevböcker i matematik. Vidare avsåg studien att belysa lärares erfarenheter och vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för deras val av arbetssätt och hur dessa faktorer stämmer överens med deras målbild av matematikundervisningen. 

Metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod där intervjuer med lärare som undervisar i matematik har genomförts och sedan analyserats med hjälp av tematisk analys.

Resultat: Resultatet visar att sju av åtta intervjuade lärare använder elevböcker i sin matematikundervisning. Endast en lärare bedriver undervisning utan elevböcker. En återkommande motivering till att använda elevböcker är att det frigör tid samt är en trygghet för läraren. I resultatet framgår dock att lärare framhåller den laborativa undervisningen som den mest fördelaktiga för elevernas lärande i matematik. Att den laborativa undervisningen inte används mer menar lärare i den här studien beror på en rad begränsningar, de har tagit upp stora barngrupper och tidsbrist som två stora faktorer som gör det svårt att implementera en mer laborativ undervisning.