Background: Threats and violence is a societal problem that have gotten worse in recent years. Workplace violence follows the same development. Nurses working in emergency departments runs a high risk to be exposed for threats and violence at work. Being exposed to threats and violence at work can cause physical and mental illness. Workplace violence also can reduce work motivation and lead to sick leave which risks that the quality of healthcare deteriorates and that the health sector suffers financial losses.

Aim: The aim of the study was to describe nurses experiences of threats and violence in an emergency department.

Method: A literature study based on qualitative research was conducted. Eight articles was found through systematic search in database Cinahl and Pubmed. The articles were analyzed using a five step method and compiled into a result.

Results: Two main themes and eight subthemes were identified in the results. The first maintheme where: Consequences for the nurse's health and professional practice in the event of work-related threats and violence with the subthemes: Perceived emotional strain, Consequences on physical health, Impact on privacy life and Impact on professional practice. The second main theme were: Experiences of the work environment with subthemes: Not getting the hospital management's support, Violence becomes part of the work, causes in the work environment that contribute to threats and violence and Patient-related risk factors

Conclusion: The conclusions is, that nurses need help with strategies for dealing with threats and violence that they experience in their workplace. They also need to feel more support from their employer. If the problem with workplace violence in the emergency department are not taken seriously, this will continue to affect nurses, both as a private person and in their professional role.

Akutmottagning är en arbetsplats med en särskild hög risk att utsättas för situationer med hot och våld. Riskfaktorer benämns exempelvis vara våldsbenägna personer som söker vård på akutmottagning, påverkade av narkotika- eller alkohol. Våldet i samhället ökas enligt statistiken, vilket riskeras öka ytterligare på akutmottagningen och drabba arbetande sjuksköterskor. Hot och våld ger negativa konsekvenser för sjuksköterskans hälsa, både fysiskt och psykiskt. I denna uppsats analyserades åtta artiklar med berättelser om sjuksköterskors upplevelse av hot och våld på akutmottagningar. Kategorierna framgick till två huvudkategorier, med åtta underkategorier. Första huvudkategorin framkom det att sjuksköterskor upplevde rädsla, ångest, sorg och irritation. Det påverkade sjuksköterskor med depressioner och utbrändhet som följd. Huvudvärk, försämrad aptit och gastrointestinala svårigheter samt en negativ påverkan på sjuksköterskors privatliv är ytterligare konsekvenser. Bemöta våldet orsakade en försämrad koncentration för sjuksköterskor vilket försvårade möjligheterna att kunna upprätthålla kraven utefter sin yrkesprofession. Sjuksköterskorna upplevde en oro att påverka patienters omvårdnad negativt. Andra huvudkategori indikerade riskfaktorer för uppkomna situationer av hot och våld i arbetsmiljön på akutmottagningen. Sjuksköterskor upplevde uteblivet stöd från sjukhusledningen och känslor som övergivenhet, ensamhet, frustration och maktlöshet. Arbetsmiljön på akutmottagning framkom riskfaktorer med ett högt antal personer på liten yta såsom trång miljö, små behandlingsrum och korridorer. Att utsättas för hot och våld upplevdes vara något som drabbade alla arbetandes sjuksköterskor på en akutmottagning förr eller senare. Syftet med studien är att uppmärksamma och belysa fenomenet. Därmed finna god förebyggning för sjuksköterskor med strategier, utbildning samt hantering för att kunna få de rätta förutsättningarna att bemöta situationer av hot och våld. Våldet påverkar sjuksköterskors hälsa negativ med sjukskrivningar, uppsägningar, till och med att lämna yrket. Sjuksköterskebristen är redan ett faktum enligt Statiska Centralbyrån (2015). Personalbrist och ökad underbemanning skapar en negativ spiral med ekonomiska förluster, negativ påverkan på omvårdnaden och patientsäkerheten. Att förebygga hot och våld gynnar därför arbetsgivaren samt lyfter fram akutmottagningen till en mer attraktiv arbetsplats och förebygger så att sjuksköterskor vill stanna kvar i yrket. Fokus på att förbättra förutsättningarna för sjuksköterskor underlättar och kan främja en positiv arbetsvilja, ökad arbetsglädje med en fortsatt förebyggande god hälsa. En god hälsa hos sjuksköterskor främjar inte bara till en bättre kvalité på omvårdnaden, det kan förminska sjukskrivningar och förhindra personalbrist samt underbemanning. Det kan även locka fler sjuksköterskor att vilja arbeta på akutmottagning och därmed underlätta rekrytering.