En del av skolans uppdrag är att fostra demokratiska och kritiskt tänkande medborgare. Dessa medborgare behöver kritiskt tänkande för att kunna delta i en demokrati (Weinstein 1991), på samma gång ses ett kritiskt förhållningssätt till media som en vital del i deltagandet av en demokrati (Kellner & Share 2007). Forskning visar även att läromedel har en stark ställning att skapa mening och se världen på (Englund 2006).

Genom att undersöka läromedel har jag synliggjort de kunskaps- och föreställningssystem som konstrueras och reproduceras hos elever. Detta har gjorts genom en kritisk diskursanalys av kritiskt tänkande och media.

Vad som framkommit är att läromedel konstruerar kritiskt tänkande som en uppsättning regler som är byggda på ad-hominem och cirkelargument. Media ses som beskyddare av svensk demokrati och ett redskap för statsskicket att säkerställa att demokratin upprätthålls. Elevers handlingsutrymme begränsas genom olika positioneringar så som konsument till medier, där medier konstrueras som ombud att upprätthålla medborgares rättigheter.