Bakgrund: Närstående var en stor del av den palliativa vården och hur de egentligen mådde var sparsamt studerat. Ofta var hemsjukvården inkopplade som en del av vårdkedjan och den distriktssköterska som var ansvarig kunde med sina fördjupade kunskaper stödja och hjälpa närstående att hantera den svåra tiden i livet.

Syfte: Att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet, före och efter dödsfallet.

Metod: En induktiv kvalitativ studie. Intervjuer med åtta informanter, både män och kvinnor. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Resultatet utmynnades i två kategorier, före dödsfallet och efter dödsfallet med tillhörande sex subkategorier, känslor av att förlora hoppet, att ha kontroll och att vara stark, betydelsen av information och kommunikation, att känna sig åsidosatt, trygghet, känslor av tomhet och behov av stöd. Många närstående som vårdade sin sjuka familjemedlem riskerade själva att drabbas av ohälsa på grund av den psykiska och fysiska påfrestning situationen medförde. Närstående upplevde att hemsjukvården gav dem trygghet men efterfrågade ändå mer stöd av hemsjukvården för samtal och information. Hemsjukvårdens bemötande och stöd spelade en stor och viktig roll i hur de närstående upplevde och hanterade den redan svåra situationen.

Slutsats: Närstående upplevde att de fick en viss trygghet av hemsjukvården men efterfrågade mer stöd och samtal. Distriktssköterskan hade fördjupade kunskaper i kommunikation och hälsa vilket främjade arbetet med den palliativa vården. Därför är det av vikt att det finns en distriktsköterska anknuten till alla verksamheter där palliativ vård bedrivs.

Background: Relatives were a large part of palliative care and how they really felt was sparsely studied. Home care was often involved as part of the care chain, and the district nurse in charge could, with her in-depth knowledge, support and help relatives to cope with the difficult times in life.

Purpose: To shed light on relatives' experiences of palliative care at home, before and after the death.

Method: An inductive qualitative study. Interviews with eight participants, both men and women. Qualitative content analysis was used as an analytical method.

Results: The result showed two categories, before death and after death with six subcategories, feelings of losing hope, having control and being strong, the importance of information and communication, feeling neglected, security, feelings of emptiness and the need for support. Many relatives who cared for their sick family member were at risk of developing ill health due to the mental and physical strain the situation entailed. Relatives felt that home care gave them security, but still demanded more support from home care for communication and information. Home care's treatment and support played a large and important role in how the relatives experienced and handled the already difficult situation.

Conclusion: Close relatives felt that they received a certain amount of security from home care but requested more support and conversations. The district nurse had in-depth knowledge in communication and in health which promotes the work with palliative care. Therefore it is important that there is a district nurse connected to all activities where palliative care is performed.