Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Mellan evidens och reflektion: om professionellt lärande i socialtjänstens familjebehandlande arbete
Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi. (BUV)ORCID-id: 0000-0001-6267-5802
2020 (svensk)Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)Alternativ tittel
Between evidence and reflection : professional learning in family support social work (engelsk)
Abstract [sv]

Denna avhandling handlar om professionellt lärande och utveckling i familjebehandlande socialt arbete. Mer specifikt fokuseras reflektion och evidensbaserad praktik (EBP). Socialt arbete är en komplex och dynamisk praktik vilket ställer krav på många olika förmågor hos de professionella. För att hantera praktiken beskrivs reflektion ofta som ett viktigt verktyg. Reflektion är betydelsefullt för erfarenhetsbaserat lärande, beskrivs som viktigt för att undvika risker och misstag i praktiken och kan leda till ökad produktivitet. Trots dess många goda effekter tycks tid och andra resurser för reflektion och reflekterande praktik ha minskat till förmån för andra inslag för kvalitetssäkring inslag. Ett exempel är EBP som fått ökad uppmärksamhet under det senaste decenniet.

Evidensbaserade modeller har förespråkats för kunskapsutveckling baserad på systematiskt prövad, vetenskaplig kunskap i socialtjänstens verksamhet. Till följd har olika kunskapsformer ställts mot varandra i utformningen av praktiken och forskningsbaserad kunskap beskrivs ofta som mer legitim och säker än erfarenhetsbaserad. Samtidigt betonas både praktisk kunskap och reflektionsförmåga som ovärderliga för en praktik som socialt arbete. Kritik riktas även mot EBP och evidensbaserade modeller, till exempel därför att de används för att driva standardisering av arbetet och kontroll av medarbetare för långt.

Evidensbaserade modellers ofta manualbaserade format kritiseras dessutom för att reducera professionellas handlingsutrymme och möjlighet till eftertanke. I avhandlingen studeras socialarbetares förståelse och användning av reflektion samt vilken roll reflektion har för professionellt lärande och kunskapsutveckling. Ett ytterligare fokus är organisatoriska förutsättningar för reflektion, evidensbaserat arbete samt professionellt lärande och kunskapsutveckling. Det empiriska materialet består av fokusgrupper med socialarbetare aktiva inom familjebehandling. Socialarbetare med och utan utbildning i föräldrastödsmodellen Family Check-Up (FCU), som i avhandlingen utgör exempel på en evidensbaserad modell, deltog i studien.

Resultaten belyser socialarbetarbetarnas betoning av vikten av reflektion i familjebehandlande socialt arbete. Reflektion beskrevs som ett verktyg för process och progression i klientarbetet, som en skyddsmekanism för att hantera svåra och emotionellt laddade situationer och som legitimerande i den professionella rollen. Reflektion beskrevs även som viktigt för professionellt lärande och kunskapsutveckling, både för att etablera lärande från erfarenhet och för att integrera forskningsbaserad kunskap i praktiskt arbete. Trots dess kvalitetsdrivande karaktär beskrevs minskat utrymme för reflekterande praktik, inte minst tidsmässigt. Resultaten belyser också hur arbetet med FCU, som en evidensbaserad modell, ansågs kräva reflektion samt att det kändes mer "tillåtet" att reflektera i FCU-arbetet varför det beskrevs som reflektionsfrämjande. Även FCU-arbetet beskrevs försvåras av brist på tid. Organisatoriska förutsättningar tycks därför viktigt för både reflektion och evidensbaserat arbete. För att skapa goda förutsättningar behövs fördjupad förståelse för båda arbetsformerna, inte minst hos beslutsfattare. Både personliga och externa faktorer är viktiga och måste beaktas för att möjliggöra en evidensbaserad och reflekterande praktik.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Trollhättan: Högskolan Väst , 2020. , s. 134
Serie
PhD Thesis: University West ; 36
Emneord [en]
Reflection, evidence-based practice, EBP, knowledge development, professional learning, social work
Emneord [sv]
Reflektion, EBP, professionellt lärande, kunskapsutveckling, socialt arbete
HSV kategori
Forskningsprogram
Barn- och ungdomsvetenskap; Arbetsintegrerat lärande; SAMHÄLLSVETENSKAP, Socialt arbete
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:hv:diva-15766ISBN: 978-91-88847-63-8 (tryckt)ISBN: 978-91-88847-62-1 (digital)OAI: oai:DiVA.org:hv-15766DiVA, id: diva2:1463674
Disputas
2020-09-25, C118/120 Zoom, Trollhättan, 09:15 (svensk)
Veileder
Merknad

Ett paper är under granskning och exkluderas därför från den elektroniska utgåvan

Tilgjengelig fra: 2020-09-04 Laget: 2020-09-02 Sist oppdatert: 2025-02-18bibliografisk kontrollert
Delarbeid
1. The Understanding and Use of Reflection in Family Support Social Work
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>The Understanding and Use of Reflection in Family Support Social Work
2018 (engelsk)Inngår i: Journal of social service research, ISSN 0148-8376, E-ISSN 1540-7314, Vol. 44, nr 4, s. 494-508Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Previous research emphasizes the need for reflection in complex, dynamic practices, like social work.However, increased governance of the public sector and welfare state has caused a reform, which inturn has affected the layout and conditions of work. Private sector control ideals and ideas from theauditing system have led to a new focus. It is argued that we should subordinate practiceapproaches–characterized by reflection, proven experience, and tacit knowledge–to manual-based treatment, evaluations, and assessments. This study aims at understanding the role ofreflection in social work by investigating its use and valuation by family support social workers.Opportunities and resources for reflection are another focus. Focus group interviews (nD40) wereused to produce data. The need for reflection to conduct highly qualitative social work becameevident. The question is notwhetherto reflect or not, ratherhowthis best can be done, givencurrent time constraints. Reflection was considered a coping mechanism, offering a sense ofprofessional legitimacy. Organizational changes seem to impact on time for reflection. However,when enabling process, learning, and development, it can be argued that reflection is beneficial forseveral parties. Therefore, reflection requires continued emphasis, highlighting its potential benefits.

Emneord
Social work, family support
HSV kategori
Forskningsprogram
SAMHÄLLSVETENSKAP, Socialt arbete; Barn- och ungdomsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:hv:diva-12522 (URN)10.1080/01488376.2018.1476300 (DOI)000444568800006 ()2-s2.0-85048800014 (Scopus ID)
Merknad

Published online: 18 Jun 2018

Funders: Center for Progress in Children's Mental Health (UPH)

Tilgjengelig fra: 2018-06-20 Laget: 2018-06-20 Sist oppdatert: 2020-09-02bibliografisk kontrollert
2. The Role of Reflection in Family Support Social Work and Its Possible Promotion by a Research-Supported Model
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>The Role of Reflection in Family Support Social Work and Its Possible Promotion by a Research-Supported Model
2019 (engelsk)Inngår i: Journal of Evidence-Based Social Work, ISSN 1543-3714, E-ISSN 1543-3722, Vol. 16, nr 3, s. 322-345Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Purpose: There is a prevailing controversy over the use of evidencebased practice (EBP) within human-service organizations. Since it is argued that it is a threat to reflection, proven experience, and tacit knowledge, we wanted to investigate the impact of the research supported, family-centered model Family Check-Up (FCU) on practitioners' use of, and opportunities for, reflection. Method: Focus group interviews with family support social workers trained in FCU (n = 19) were conducted. Results: The significance of reflection for social work practice is clearly indicated. It is crucial for providing quality care: for making progress, processing cases, and effecting change in client-related work. Described as a coping-mechanism, it is also crucial for practitioners. Since various elements of FCU require practitioners' reflective ability, it was argued that it promotes both reflection and professional learning. Discussion: Rather than constituting a threat to reflection, FCU was seen as promoting it, indicating an inaccuracy in prevailing assumptions about research-supported models. This implies the need for revising the definition of such models to promote their potential use and benefits. Working with FCU, however, demands sufficient resources. Conclusion: With an increased focus on "production" leading to changes in priorities, it is argued that resources and opportunities for reflection decrease. As FCU and similar models seem to allow for the incorporation of reflection into ordinary tasks, we propose that they be used to prevent reflection from becoming even more difficult. However, to gain from the benefits of both reflection and research-supported models, various external factors need to be considered.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Taylor & Francis, 2019
Emneord
Reflective practice, EBP, social work, professional development, workplace learning, human service organizations, focus groups
HSV kategori
Forskningsprogram
Arbetsintegrerat lärande; SAMHÄLLSVETENSKAP, Socialt arbete; Barn- och ungdomsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:hv:diva-13883 (URN)10.1080/26408066.2019.1606748 (DOI)
Merknad

This research was partly funded by the Center for Progress in Children’s Mental Health, a unit within the public primary care provider Närhälsan, Sweden

Tilgjengelig fra: 2019-05-27 Laget: 2019-05-27 Sist oppdatert: 2020-09-02bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

fulltext(131 kB)651 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT02.pdfFilstørrelse 131 kBChecksum SHA-512
5538b2ca1fe1102c0bd8fd93dbd53b941949cc40279ff234c7b9b3f0f2c25350e37a8e33b1317662d60b197e2fcf5bcd4caadf28c6179756581d043153585207
Type fulltextMimetype application/pdf
fulltext(3863 kB)1220 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT04.pdfFilstørrelse 3863 kBChecksum SHA-512
4a6e18f615f5341c02d8edc561ca6c8167acd84bd369a28e4cf9555e4d31ea09bb2a82c31ddeb624946ccf45b539e60d7aeabdd7ec2a81da0e57b2c571b2623e
Type fulltextMimetype application/pdf

Person

Ryding, Jennie

Søk i DiVA

Av forfatter/redaktør
Ryding, Jennie
Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 1914 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

isbn
urn-nbn

Altmetric

isbn
urn-nbn
Totalt: 6581 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf