Bakgrund: Studiens genomförande grundar sig i att olika lärarutbildningar visat sig ge lärare olika möjligheter för att utveckla språkkunskaper. Lärare med senare utbildningar känner sig även mindre förberedda för läraryrket än tidigare, efter avslutad utbildning. Då få studier gjorts efter lärarutbildningsreformen 2011 är det intressant att undersöka vilka skillnader och likheter lärare fått möjlighet att utveckla gällande kunskaper om läs- och skrivundervisning.

Syfte: Syftet med studien är att granska i vilken kontext lärare givits möjlighet att utveckla kunskap för att lära barn att läsa och skriva.

Metod: Detta är en kvalitativ fallstudie som genomfördes med åtta lärare verksamma i årskurs 1-3. Empirin samlades in via åtta halvstrukturerade intervjuer, som spelades in med ljudupptagning.

Resultat: Studiens resultat visar att lärare med tre olika lärarutbildningar givits olika möjlighet till stöd under sin utbildning, för att utveckla sina kunskaper kring den första läs- och skrivundervisningen. Lågstadielärarna är den enda lärargrupp som säger att de givits tillräckligt stöd under lärarutbildningen. De två andra grupperna, grundskollärarna 1-6/1-7 och grundskollärarna F-3 har istället givits möjlighet att lära sig hur man kan undervisa elever i att läsa och skriva genom stöttning av kollegor och läromedel.