Bakgrund: Malin Persson Giolitos roman Störst av allt från 2016 belyser ett samhälle som håller på att glida isär. Berättelsen skildrar både klass, social stigmatisering, rasism men berör också en stor komponent av romantik. Romanen väcker frågor om ansvar och skuld men också frågor om samhällets rådande normer mellan kvinnor och män. Romanen skildrar en fullskalig tragedi och ger en skildring av en ung människas tankar. Genom protagonisten Majas återblickar får vi följa berättelsen, hur hon och pojkvännen Sebastian träffades, hur deras relation som till en början är romantisk och lycklig övergår till en alltmer destruktiv relation och som slutar med en skolskjutning där flera människor dödas. Maja är huvudkaraktären som sitter anhållen för mord. Maja har många insiktsfulla tankar men hon reproducerar könsmaktsordningen, samhällets normer och det stereotypa genuskontraktet i sitt agerande.

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur genuskonstruktioner och könsmaktsordningen framställs samt vilken inverkan adaptioner har för förståelsen av verket. Syftet är också att se verkens didaktiska potential inom ramen för svenskämnet.

Metod: Metoden för denna uppsats är en kritisk närläsning av verket, vilket innebär en kvalitativ metod som vilar på den hermeneutiska traditionen. Dessutom har en komparativ ansats använts då syftet var att jämföra de båda verken.

Resultat: Analysen visar att könsmaktsordningen framställs genom samhällets normer och att protagonisten Maja i romanen tänker på ett sätt men agerar som hon bör i enlighet med samhällets normer. Analysen åskådliggör även hur verkets kärleksrelation är normenlig och att det stereotypa genuskontraktet bekräftas. Dock dementeras även många av de stereotypa normer som finns när det gäller kvinnligt och manligt beteende. Uppsatsen visar också vilka effekter adaptionen har för förståelsen av verket. Verket gör det möjligt att öppna för ett normkritiskt arbete i klassrummet men också öppna för adaptioners problematik och möjligheter.