Bakgrund: Läroplanen för förskolan har olika strävansmål om estetikens kommunikativa egenskaper där förskollärarens skall hjälpa barn att utveckla sina verbala och icke-verbala språk. Studiens fokus är hur språkutvecklande verktyg kan användas i förskolan för att utveckla barns estetiska språk. De språk som denna studie tar upp är dans, musik samt bild. Uppsatsen skall försöka ge läsaren en inblick i hur förskollärare arbetar med estetiska språkverktyg och hur de arbetar med att utveckla barns estetiska lärande.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att få ökad kunskap om vilka språkutvecklande redskap som används i förskolans verksamhet.

Metod: En kvalitativ metod som används i studien är enskilda intervjuer på två förskolor i mellersta Sverige. Intervjuerna är semistrukturerade och har pågått i mellan 23–45 minuter. Sammanlagt är det sju inspelade intervjuer.

Resultat: Studien visar det inte är självklart hur förskollärare kan använda estetiska verktyg för att utveckla barns estetiska språk. Några av informanterna beskriver att de inte arbetar med viss estetik för att det, som de själva uttrycker inte är deras intresse. De väljer bort estetik språkutveckling för att skapa en trygghet i barngruppen. Istället blir det andra förskollärare i arbetslaget som använder sig av estetiska språkverktyg för att de har kunskaper att till exempel spela instrument. Det resultatet går i linje med den tidigare forskning som presenteras i uppsatsen, att förskollärarna arbetar utefter sina egna intressen. Detta gör att barn får olika möjligheter till att utveckla sina estetiska språk utifrån begreppen görande och seende.