Bakgrund: Undervisningen ska vara en blandning mellan procedur- och problemlösningsförmågan (Taflin 2007; Häggblom, 2013). Men så ser det inte ut i verksamheten utan det som eleverna får lära sig är enligt Jäder (2015) en utantill inlärning där procedurer är det viktigaste.

I Sverige slutade granskningen av läromedel år 1991 och det är upp till dem som ska använda läromedlet att granska för att se att de uppfyller de kraven som kan finnas (Johnsson Harrie, 2009). Oates (2014) menar att de lärare som använder sig av läroböcker i Singapore måste använda sig av en bok som är granskad av staten.

Syfte: Syftet med studien är att belysa om de fem matematiska förmågorna som anges i kursplanen för matematik (Skolverket, 2018) behandlas i läromedel för matematikundervisning. Studien avgränsas till att undersöka läromedlet Lyckotal för årskurs 1–3.

Metod: Metoden som användes var innehållsanalys med både kvantitativa och kvalitativa inslag. Anledningen till att både kvantitativa och kvalitativa metoder användes var för att lärandeobjekten skulle kvantifieras in i olika kategorier och även räknas samtidigt som det behövdes göra tolkningar för att det skulle hamna i rätt kategori.

Resultat: Resultatet som framkom är att det framför allt var tre förmågor som var representerade. Procedur-, begrepps- och kommunikationsförmågan. De andra tre förmågorna: modellerings-, problemlösnings- och resonemangsförmågan fanns i en liten utsträckning i alla läroböckerna, men ansågs vara för få eller för lite fokus på för att eleverna skulle få möjlighet att utveckla dessa förmågor. Gällande progressionen kring matematikförmågorna visade resultatet att det fanns några fler resonemangs- och problemlösningsuppgifter i årskurs 3 än i årskurs 1. För övrigt syntes det inga större skillnader.