Bakgrund: Skolan har som uppdrag att uppfostra och förmedla kunskap om demokratiska värden, i synnerhet i skolämnet samhällskunskap där läraren ska skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet och arbeta med att fostra demokratiska medborgare. I detta uppdrag har läroböcker en viktig betydelse vad gäller den kunskaps- och värdeförmedling som sker mellan lärare och elever. Således har läroboken en väsentlig roll vad gäller arbetet med att forma och strukturera förståelsen om demokrati för eleverna. Demokratibegreppets gestaltning och förändring över tid i läroböcker kan således fungera som ett verktyg i klassrummet där lärare kan samtala och problematisera detta med sina elever.

Syfte: Syftet med detta arbete är att jämföra hur begreppet demokrati gestaltas och förmedlas från 1970-talet till 2010-talet i svenska samhällskunskapsböcker i gymnasieskolan. Studien syftar till att synliggöra vilken demokratimodell som genomsyrar de utvalda läroböckerna.

Metod: Följande studie grundar sig på en litteraturstudie samt en kvalitativ forskningsmetod. Litteraturstudien i detta arbete behandlar och presenterar diverse teorier och forskning om läromedel och demokrati där Oscarsson (2003), Dahl (1999) och Held (1997) står i centrum. Den kvalitativa forskningsmetoden bygger på en textanalys av läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet utgivna från år 1978 till 2011 och där avsnittet om demokrati ligger i fokus.

Resultat: Studiens resultat visar att demokratibegreppets gestaltning i samhällskunskapsböckerna mellan år 1978–2011 har varit oföränderliga över tid. Samtliga analyserade läroböcker redogör för att begreppet demokrati är det samma med hur demokratiprocessen fungerar i ett land. Vidare har demokratins beslutsprocess i de analyserade läroböckerna också varit oföränderliga över tid. En gemensam nämnare för samtliga läroböcker är att de beskriver direktdemokrati som ett eftersträvansvärt folkstyre samtidigt som de skildrar denna typ av demokrati som ogenomförbar. De analyserade läroböckerna skildrar medborgaren och dennes ansvar utifrån den demokratiska beslutsprocessen och de medborgerliga rättigheterna. Denna beskrivning ter sig vara den samma mellan år 1978–2011. Emellertid beskrivs medborgaren och medborgaruppdraget mer utförligt i de senare läroböckerna från 2004 samt 2011, vilket synliggörs genom att författarna lyfter fri opinionsbildning och människans lika värde som en viktig del av medborgarens rättigheter.