The purpose of this paper is to investigate the impact of the three fiscal policies, interest rate deduction, the mortgage cap and the amortization requirement and what their effect has been on the household debt in Sweden. Have the policies resulted in the desired effect that the authorities were trying to achieve? To further investigate what is affecting the household debt, the report also answers a secondary issue in which a study of macroeconomic aspects is in focus.

To answer the purpose of this empirical essay, OLS regressions on a selection of relevant variables has been performed. The purpose of the regressions is to see how much the impact of the various fiscal measures and macroeconomic conditions has affected our dependent variable, the household debt. The time intervals examined in the report are 1981 – 2016 for the fiscal measures and 1996-2018 for the macroeconomic. Based on these findings and other facts, a conclusion has been made.

The conclusion that can be made is that the fiscal policies have had a certain effect on house prices and thus the debt ratio. However, it cannot be determined that these measures solely affect the debt ratio. There are probably additional variables that also affect, that we believe are embedded in the macroeconomic aspects. This conclusion is based on the fact, that the macroeconomic aspects have a certain degree of explanation of the household debt. However, it is also possible to see clear indications and trends that support the thesis we have chosen to answer regarding the fiscal measures and their impact on household debt.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur de tre finanspolitiska åtgärderna, ränteavdraget, bolånetaket och amorteringskravet har påverkat hushållsskulden i Sverige. Har de haft den önskade effekt som man var ute efter? För att ytterligare få svar på vad det är som faktiskt kan påverka hushållsskulden besvarar rapporten även en sekundär frågeställning där en undersökning av makroekonomiska aspekter ligger i fokus.

För att besvara syftet i denna empiriska uppsats har OLS regressioner på ett urval av relevanta variabler utförts. Syftet med regressionerna är att se hur stor påverkan de olika finanspolitiska åtgärderna och makroekonomiska förhållandena faktiskt påverkat vår beroende variabel, hushållsskulden. Utifrån dessa resultat och annan fakta har en slutsats dragits.

Slutsatsen som kan dras är att de finanspolitiska åtgärderna har haft en viss effekt på småhuspriserna och därmed även hushållsskulden. Det går dock ej fastställa att det ensamt är dessa åtgärder som påverkat hushållsskulden. Denna slutsatsen grundar sig på att de makroekonomiska aspekterna har viss förklarandegrad med hushållsskulden. Det går dock att se tydliga indikationer och trender som stödjer den tes vi valt att besvara gällande de finanspolitiska åtgärderna och dess effekt på hushållsskulden.