Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Hur har de svenska hushållens skuldkvot påverkats av reporäntan, bostadspriserna och bostadsbristen i landet mellan år 2005-2016?
Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för juridik, ekonomi, statistik och politik.
Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för juridik, ekonomi, statistik och politik.
2018 (svensk)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
Abstract [en]

The household debt ratio has risen in recent years. The figures speak their clear language when Swedish households are among the highest debt ratios in Europe. This increase has led to several actions on the recommendation of government agencies implemented by the current government. One of these actions is the amortization requirement, which has now come in two stages. The idea of this was to get people to repay more of their loans, thus reducing the debt ratio in society. The effects of the actions will we be able to read in the future as it takes some more time to get appropriate data about this. There is still no one today questioning the high households' debt ratios. The important issue in this context is what lies behind this strongly rising debt ratio. In order to answer this we have chosen to explain the underlying factors through literature study, theory review and regression analysis. Following a review of previous work, we chose to look at housing prices, property prices, population, repo rate and the number of newly built housing in the realm. These variables were used in the report to investigate its effect on the debt ratio. After a regression analysis, it was found that only one of the above variables had a significant impact on the debt ratio, this variable was the repo rate. This means that our report proves with support from data that the repo rate has a negative relation to the debt ratio. That is, reducing the repo rate, the debt ratio will increase. Other variables we can not say with statistical certainty that they have an impact on the debt ratio.

Abstract [sv]

Den svenska hushållens skuldkvot har ökat stadigt de senaste åren. Siffrorna talar sitt tydliga språk då de svenska hushållen har bland de högsta skuldkvoterna i Europa. Denna ökning har lett till flera åtgärdspaket på rekommendation från statliga myndigheter implementerade av nuvarande regering. En av dessa åtgärder är amorteringskravet som nu kommit i två steg. Tanken med detta var att få folk att amortera ner mer av sina lån och på så sätt få ner skuldkvoten i samhället. Effekterna av åtgärderna får framtiden utläsa då det behövs lite mer tid för att få lämpliga data över detta. Det finns nog ingen idag som ifrågasätter att de svenska hushållens skuldkvoter är höga. Den viktiga frågan i sammanhanget är vad som ligger bakom denna kraftigt ökande skuldkvot. För att kunna besvara detta har vi valt att genom litteraturstudie, teorigenomgång och regressionsanalys försöka förklara de bakomliggande faktorerna. Efter en genomgång av tidigare arbeten valde vi att kolla på bostadspriser, fastighetspriser, befolkningsmängd, reporänta och antalet nybyggda bostäder i landet. Dessa variabler användes i rapporten för att undersöka dess effekt på skuldkvoten. Efter utförd regressionsanalys visade det sig att endast en av ovanstående variabler hade signifikant påverkan på skuldkvoten, denna variabel var reporäntan. Det betyder att vår rapport bevisar med understöd från data att reporäntan har ett negativt samband med skuldkvoten. Det vill säga minskar reporäntan så kommer skuldkvoten att öka. Övriga variabler kan vi inte med statistiskt säkerhet säga att de har en påverkan på skuldkvoten.

sted, utgiver, år, opplag, sider
2018. , s. 48
Emneord [en]
Debts, Swedish households, ratios
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:hv:diva-12651Lokal ID: NAX500OAI: oai:DiVA.org:hv-12651DiVA, id: diva2:1230605
Fag / kurs
Nationalekonomi
Utdanningsprogram
Mäklarekonom
Veileder
Examiner
Tilgjengelig fra: 2018-07-04 Laget: 2018-07-04 Sist oppdatert: 2018-07-04bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

Fulltekst mangler i DiVA

Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 99 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf