Bakgrund I kursplanen för matematik (Skolverket, 2011b, s. 56–66) är begreppen elevnära och vardagsnära situationer vanligt förekommande. Det råder dock osäkerhet och oenighet om vad som kan klassificeras som elevnära och vardagsnära situationer. Två förhållningssätt när det gäller att anknyta matematiken till elevernas vardag har utkristalliserats i den tidigare forskning som vi tagit del av. Dessa förhållningssätt är att anknyta ur samt för elevernas vardag och de är beskrivna av Nilsson (2003, s. 10). Vi tog också del av varierande bildfunktioner som på olika sätt samspelar eller inte samspelar med textuppgifterna. Dessa bildfunktioner är hämtade från Hagland och beskrivs som dekorativ bild, illustrativ bild och schematisk bild (2014, s. 27–29). Syfte Syftet med studien är att ta reda på om textuppgifterna om aritmetik i matematikläroböckerna för årskurs 2–3 är skapade för elevernas vardag eller ur elevernas vardag. Vi ville också undersöka vilken funktion de eventuella bilderna har som förekommer i samband med de textuppgifter som innefattar aritmetik. Metod Vi valde att göra en kvalitativ innehållsanalys av de två läroboksserierna Favorit matematik och Prima matematik. Resultatet sammanställdes med hjälp av kategorisering som redovisas i tabeller. Således har vi använt oss av en kvantitativ analysmetod men också en kvalitativ. Bildfunktionerna analyserades i relation till de undersökta textuppgifterna och klassificerades enligt följande: dekorativ bild, illustrativ bild samt schematisk bild. Resultat Resultatet visar att den kontext som är mest frekvent återkommande är att vardagsanknyta matematiken ur elevernas vardag. Antalet uppgifter skapade ur elevernas vardag är i relation till det totala antalet textuppgifter ändå lågt, eftersom det fanns många uppgifter som inte innefattade någon kontext alls, eller som inte kunde kopplas till elevernas vardag över huvud taget. Resultatet av undersökningen av bildfunktionen visar att de bilder som förekom till textuppgifter till största delen var dekorativa bilder, det vill säga bilder som inte bidrar med någon förståelse, förklaring eller förenklande funktion för eleverna. Resultatet visar att de bilder som bidrog till förenkling med att lösa uppgifterna var de som var minst representerade.