Bakgrund Den här uppsatsen handlar om pedagogens planering i grundskolan, årskurs 1–3. Planering är en viktig del i pedagogens arbete men det finns ändå inte så mycket forskning om hur konkretiseringen och planeringen av innehållet faktiskt går till. Den tidigare forskningen som finns (till exempel Rosenqvist 1995 och Johansson 2002) säger att tiden och elevinflytande är det viktigaste delarna inom pedagogernas planering. Tiden lyfts fram som problematiskt, då planeringen tar tid som egentligen inte finns. I den tidigare forskningen lyfts det även att elevernas tankar, intressen, och åsikter ska vägas in i planeringen och undervisningen. Syfte Syftet med studien är att undersöka pedagogers tankar om planering, främst utifrån ämnet svenska. Med planering avses här den tid som pedagoger använder till att planera undervisning. Metod Den metod som används i studien är fokusgruppsintervju. Intervjun genomfördes med sex verksamma pedagoger i årskurs 1–3 och två VFU-studenter och genomfördes på pedagogernas arbetsplats. Resultat Den data som samlades in bearbetades genom att delas in i olika teman. Dessa valdes utifrån återkommande nyckelord som togs upp av pedagogerna under flertal tillfällen under intervjun. Utifrån teman och nyckelord kunde jag dra slutsatsen att många faktorer styrde planering, till exempel tid, personaltillgång, erfarenhet, anpassning till elevernas individuella behov, önskemål om olika arbetsformer och kunskapskrav. Intervjun visade att flera pedagoger önskade ökad styrning men att man samtidigt såg behovet av stor flexibilitet.