Att tveksamheter framförts angående mål- och kunskapsrelate-rade betyg liksom till möjligheten att betygskomplettera är väl känt. Likaså att betygsmedelvärdet har ökat sedan införandet av det nya målrelaterade betygssyste-met. Däremot har det varit oklart vad dessa höjningar av betygen representerar; mer kunskaper eller betygsinflation. Då betygen ska signalera kunskaper, och de kunska-per som eleverna tillägnar sig i gymnasieskolan ska ligga till grund för fortsatt utbildning, är det rimligt att förvänta att ju bättre gymnasiebetyg desto bättre studie-resultat vid fortsatt utbildning. Syftet med föreliggande studie är att undersöka gymnasiebetygens egenskaper och innebörden av betygskomplettering genom att relatera betygens jämförelsetal till studieframgång på civilingenjörs- och läkarpro-grammen. Resultaten visar att gymnasieskolans betygssättning är utsatt för en betydande inflation och att detsamma gäller för betygsförändringar som resultat av komplettering. Hela den genomsnittliga betygsökningen, oavsett om det gäller betygsutveckling eller komplettering, utgörs av »tomma» betygsenheter som inte svarar mot bättre resultat inom högskoleutbildningarna.