Läsvanor är ett ämne som debatteras hett i medierna. Sviktande läsförmåga och ett ökat antal underkända niondeklassare i svenskämnet gör studien relevant för de ständigt ökade kraven på läsförmåga. Det finns därför ett allmänt intresse att veta vad det är som väcker ungdomars lust att läsa. Genom förståelse för vad som väcker läslust och förebyggande arbete kan lärare arbeta för att vända den negativa trenden, och därmed få fler läsande ungdomar. Syftet med studien är att å ena sidan undersöka lärares uppfattningar om hur man skapar lusten att läsa skönlitteratur och å andra sidan att undersöka elevers uppfattningar om vad det är som framkallar deras lust att läsa. Vidare är syftet att undersöka om lärares uppfattningar stämmer överens med elevernas uppfattningar. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med utgångspunkt i en fenomenografisk ansats. Fenomenografin syftar på uppfattningar av verkligheten. Informanterna i intervjuerna är från två västsvenska kommuner, lärare och elever verksamma respektive studerande på högstadiet. Informanterna var tolv till antalet, och de fördelades på fyra lärare respektive åtta elever. Vår studie visar att genom att utstråla läsintresse och arbeta utifrån ett läsupplevelseperspektiv kan lärare stärka elevernas läslust. Ett anpassat arbetssätt och litteratur med anknytning till verkligheten kan skapa det intresse som är nödvändigt för att motivera till läsning. Yttre faktorer påverkar elevers lust att läsa och eleverna styrs av vad som är intressant och vad som känns meningsfullt för tillfället. Den faktor som är mest utmärkande för elevers lust att läsa är tillgången på tid. Tiden avgör om eleven prioriterar nöjes- framför läxläsning. Skillnaderna mellan lärare och elevers uppfattningar ligger huvudsakligen i vilket perspektiv man ser på läsningen och vilka faktorer som påverkar den.Likheterna ligger sedan i läsupplevelsen och intresset för verklighetsförankrad litteratur.