Arbetsrelaterad stress leder ofta till utmattningssyndrom och långa sjukskrivningar. Förskolan är starkt utsatt på detta område. Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KEDS) är ett instrument som med 9 summerade items och hög intern konsistens mäter den rad faktorer som samverkar till utmattningssyndrom. Förskolepedagogerna i en kommun inom Trestadsområdet besvarade KEDS samt kontrollvariabler via en enkät. De summerade svaren ( =.89) jämfördes med den valideringsstudie som låg till grund för konstruktionen av KEDS. Informanternas medelålder var 46,5 år och 95 procent av dem var kvinnor. Informanterna utgjordes av förskollärare (n = 62), barnskötare (n = 39), samt ej kategoriserade pedagoger (n= 5), totalt 106. Ett One-Sample Wilcoxon Signed Rank Test visade studiens viktigaste resultat: det fanns ingen signifikant skillnad (z < .001, p >.999) mellan förskolepedagogernas medianpoäng på KEDS (Md = 29,5) och patienterna i valideringsgruppen för konstruktionen av KEDS (Md = 30). En multipel regressionsanalys visade dessutom att hög självskattad arbetsbelastning utgör en positiv prediktering av hög poäng på KEDS, med mycket hög effektstorlek (justerat R2 = .235, Cohen’s f2 > .35). Variablerna utbildningsnivå, ålder, samt tid i tjänstpredicerade inte KEDS-poäng. Hela 89,7 procent av förskolepedagogerna rapporterade resultat som indikerar begynnande utmattningssyndrom. Utifrån tidigare forskning konstaterades att arbetsgivaren står inför stora utmaningar. Den åldersgrupp som flertalet medarbetare befinner sig i är den mest svårrehabiliterade vad gäller utmattningssyndrom. Detta kan komma att medföra stora kostnader om det lämnas utan åtgärd. Antalet medarbetare per chef bland de undersökta förskolepedagogerna är mycket högre än vad Arbetsmiljöverket och Statskontoret fastslagit är möjligt för ett nära ledarskap, vilket anses vara nödvändigt för att förutse utmattningssyndrom innan sjukskrivningen är ett faktum. 

Work-related stress often leads to exhaustion disorder syndrome and long periods of sick leave. The Swedish preschool system is severely exposed to this phenomenon. Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KEDS) is an instrument that, with 9 summed items and high internal consistency, measures the range of factors that interact with fatigue syndrome. Preschool educators in a municipality within the Trestad area answered KEDS and control variables via a questionnaire. The summarized responses ( =.89) were compared with the validation study that formed the basis for the construction of KEDS. The average age of informants was 46.5 years and 95 percent were women. The informants consisted of preschool teachers (n = 62), preschool child minders with 2 years vocational education (n = 39), and noncategorized care givers (n = 5), a total of 106. One-Sample Wilcoxon Signed Rank Test showed the most important results of this study: there was no significant difference (z <.001, p> .999) between the preschool employees median scores on 3KEDS (Md = 29.5) and the patients in the validation group for the construction of KEDS (Md = 30). In addition, a multiple regression analysis showed that high selfrated workload represents a positive prediction of high scores on KEDS, with very large effect size (adjusted R2 = .235, Cohen's f2 > .35). The variables education level, age, and time in service did not significantly predict KEDS scores. A total of 89.7 percent of pre-school educators reported results indicating exhaustion disorder symptoms. Based on previous research, it was found that the employer faces major challenges. The age group that most employees are in is the most difficult to rehabilitate in terms of exhaustion disorder. This may result in high expences if left unanswered. The number of employees per manager among the preschool educators surveyed is much higher than what the Swedish Work Environment Authority and the State Treasury have established is possible for a close leadership, which is considered necessary for predicting fatigue syndromes before sick leave is a fact.