Bakgrund:Högläsning är en återkommande del i skolverksamheten, inte minst i lågstadiet. Att välja bok att högläsa kan ses som en makt som lärare besitter vilket gör att bokvalet är av betydelse då den valda litteraturen påverkar eleverna. Styrdokumenten presenterar att eleverna ska ges möjlighet att möta olika typer av litteratur, vilket är en uppgift som lärare behöver tillgodose. På grund av begränsad forskning om lärares val av högläsningsbok i lågstadiet vill vi undersöka processen innan högläsning.

Syfte:Vår studie fokuserar på processen av att välja bok inför högläsning i svenskundervisningen i lågstadiet. -Vilka syften uttrycker lärare att högläsningsboken samt högläsning fyller i undervisningen? -Vilka faktorer påverkar lärare vid valet av bok att högläsa? -Vilka möjligheter och begräsningar uttrycker lärare att det finns med högläsningen i undervisningen?

Metod:Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem aktiva lågstadielärare. Den insamlade empirin har analyserats utifrån Braun & Clarkes(2013) tematiska analysmetod och senare diskuterats med hjälp av en sociokulturell lins.

Resultat:Resultatet visade bland annat på att författarnas och illustratörernas verk har en större betydelsei undervisningen än deras namn. Lärarnas egen skolerfarenhet har också en påverkande faktor på valet på olika vis. Det framkom även att biblioteket och dess personal besitter en större stöttning vid valet än vad styrdokumenten gör, vilket är anmärkningsvärt. Samtliga lärare lyfter flertalet faktorer på varför de använder högläsning i svenskundervisningen. Resultatet visade på att respondenterna såg flera möjligheter med arbete kring högläsning, bland annat ökad läslust. Däremot lyfte samtliga respondenter tiden som den största begränsningen