Bakgrund: Normstrukturer reglerar beteenden och identiteter medan texter konstruerar normsystem. Skillnaden mellan essentialism och konstruktivism är att essentialism innebär att någonting är på ett visst sätt som inte går att förändra. Konstruktivism innebär att någonting är socialt konstruerat och därigenom möjligt att förändra, den här uppsatsen grundar sig i ett konstruktivistiskt perspektiv. Normer som ställs intill varandra kan vara svåra att identifiera. Idet här arbetet har jag fått chans att undersöka vilka normer gällande genus, etnicitet och social klass som konstrueras och samkonstrueras i Nyckeln till skatten (Wänblad, 2013) för att därigenom synliggöra normer som annars vid första anblick kan vara svåra att upptäcka. 

Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur genus, etnicitet och social klass konstrueras och samkonstrueras genom olika karaktärer i en svensk läsebok som används i svensk skola i dag för att ge en djupare förståelse för hur dessa maktstrukturer kan påverka elevers identitetsskapande. 

Metod: Mening är inte någonting som finns automatiskt i en text utan är någonting som skapas i människans interaktion med texten. Det gäller även bildanalys som också är aktuellt i den här studien; att mening skapas i bilder genom att studera människor, platser och föremål. Genom en kvalitativ textanalys kan innehållet i texten som göms under ytan i texten analyseras. Diskursanalys är relevant för den här studien eftersom det är olika samhällsfenomen som ska studeras genom språket. Intersektionalitetsforskningen har två inriktningar, den inriktningen som den här studien baseras på är perspektivet att människors identiteter påverkas av olika kategorier (i den här studien ligger fokus på kategorierna genus, etnicitet och social klass). 

Resultat: Studien visar att genusnormerna bryts i mindre sammanhang, flickorna bryter mot normerna avsevärt mer än pojkarna. Bea konstrueras i informella sammanhang enligt normerna för pojkarna medan Asta konstrueras generellt sett i enlighet med normen för flickor, likaså Cesar konstrueras generellt sett enligt normen för pojkar. Analysen av etnicitet i studien visar att Cesar och hans familj i många scener konstrueras som ”de Andra” och även om andrafieringen i många fall sker i en positiv ton. Social klass är mycket framträdande i boken, främst sett till ekonomiskt kapital där Astas familj konstrueras tillhöra arbetarklassen precis som Cesar och hans mamma. Bea och hennes familj konstrueras tillhöra medelklassen. Samkonstruktion sker i första hand genom en parallell konstruktion av kategorierna.