Att lojalitetsprogrammen är centrala i många företags verksamheter för att få kundinsikter samt ha en egen "ägd" medie-kanal för kommunikation råder det inga tvivel om. En förutsättning för att at ha ett lojalitetsprogram som ger effekt i verksamheten är att kunderna finner ett värde i att bli och fortsätta vara medlemmar.

Det finns många olika sätt att skapa värde genom förmåner för medlemmar, befintlig forskning inom området har kommit fram till en lång lista med faktorer man kan och bör ta hänsyn till om man vill att kunden även ska uppfatta det som ett värde att vara medlem i företagets lojalitetsprogram, helst större värde än det faktiska värdet företaget ger.

En konceptualisering av olika upplevda värden är att dela in dessa i Praktiska, Hedonistiska och Symboliska värden. Praktiska värden är möjlighet att spara pengar eller uppnå bekvämlighet. Symboliska värden är att man på något sätt behandlas på ett sätt som ger förmånstagaren en känsla av att "behandlas bättre än andra", ett bra exempel på detta kan vara att gå före i en kö. Hedonistiska värden är möjligheten att utforska områden som man inte sedan tidigare kände till och/eller lära sig mer om något. Genom att skapa ett förmånspaket där alla typer av förmåner ingår kan ytterligare lojaliteten stärkas till både programmet och företaget. Flera värden i kombination om dessa är av olika typer kan ge en "halo" effekt och bidra mer än varje enskild förmån ger. Förutom att kombinera förmåner med varandra på ett fördelaktigt sätt måste också nivån för ansträngning och belöning vara harmoniserad, det behöver vad Simonson & Kivetz kallar i sin rapport finnas en Idosyncratic Fit.

Företaget som är anonymiserat i undersökningen hade två huvudsakliga frågor kring sitt lojalitetsprogram och förmånerna i detta vilket är till grund för forskningsfrågorna:

1. Vilka förmåner är var för sig starkast om man ska komponera ett förmånspaket med utvalda praktiska, hedonistiska och symboliska förmåner?

2. Hur skiljer sig uppfattningen i upplevt värde av olika förmåner mellan olika kundgrupper baserat på ålder, konsumtion och kön?

För att ge svar på frågorna konstruerades en enkät där respondenterna fick värdera 19 olika förmåner på en Likert-skala 1–7 som skickades ut till 5000 medlemmar i lojalitetsprogrammet varav 100 st. valde att svara från vilka resultatet analyserades.

Resultatet visade sig att med sex olika förmåner kunde de två bästa kundgrupperna i företaget få sina topp-fem förmåner i ett förmånspaket byggt på multipla förmåner.

Överlag värderades Praktiska och Symboliska förmåner högre än hedonistiska förmåner. Det fanns ett bevisbart negativ-samband mellan konsumtion och värdering av symboliska förmåner. De allra bästa kunderna värderade symboliska förmåner lägre än den stora basen i kundlivsvärdegruppen "Mellan". Generellt värderade den yngre åldersgruppen förmånerna som presenterades i enkätundersökningen högre än de två äldre åldersgrupperna oavsett vilken förmånstyp det rörde sig om.

För att hitta fler bevisbara samband mellan olika kundgrupper behövs vidare studier genomföras för att få en statistisk säkerhet.