Bakgrund: Skolans värdegrund bygger på tanken om alla människors lika värde och skolan ska arbeta för att motverka maktstrukturer som exempelvis könsmönster och rasism. Under sin grundskoleutbildning får elever ta del av en stor mängd skönlitteratur, vilket delvis sker genom läroböcker. I skönlitterära texter förekommer det olika karaktärsbeskrivningar, miljöer och värden som kan bidra till att olika maktstrukturer skapas och förmedlas genom språket både implicit och explicit. Dessa maktstrukturer skapas inte enbart genom att olika identiteiskategorier som kön, klass, och etnicitet verkar enskilt, utan även genom att de samverkar med varandra. Då den statliga granskningen av läromedel upphörde på tidigt 1990-tal i samband med att skolan blev kommunal medförde detta att det inte längre finns någon garanti för att de läromedel som används är i enighet med skolans värdegrund. Detta gör att det blir av betydelse att granska läromedel. Tidigare forskning inom ämnet visar övergripande att skönlitterära texter i läromedel förmedlar normreproducerande konstruktioner av det manliga och kvinnliga könet samt att det manliga västerländska konstrueras som normen. Forskningen visar även övergripande att konstruktioner av klass, kön, och etnicitet samverkar och bidrar till att skapa maktstrukturer där det icke-västerländska positioneras i underläge mot det västerländska samt det kvinnliga positioneras i underläge mot det manliga.

Syfte: Uppsatsens huvudsyfte är att problematisera hur olika konstruktioner av kön, klass och etnicitet skapas och samverkar genom karaktärsbeskrivningar i läromedlet Zick Zack Läsrummet åk 4–6. Uppsatsens kompletterande syfte är att problematisera om och isåfall hur olika maktstrukturer konstrueras genom karaktärsbeskrivningarna.

Metod: För att uppfylla syftet med studien och besvara frågeställningarna har en kvalitativ textanalys som är inspirerad av ett fåtal diskursanalytiska utgångspunkter tillämpats på skönlitterära texter från läromedlet Zick Zack Läsrummet åk 4–6.

Resultat: Resultatet av vår undersökning visar att karaktärerna i läroböckerna till största del är normreproducerande. Undersökningen visar att kön, klass och etnicitet skapas och samverkar genom i huvudsak normreproducerande konstruktioner och därmed befäster maktstrukturer. Vår övergripande analys visar att maktstrukturerna "manligt överordnat kvinnligt", och "västerländskt överordnat icke-västerländskt" skapas genom karaktärsbeskrivningarna i de skönlitterära texterna.