Bakgrund: Uppsatsen undersöker vilka typer av avsteg från en normenlig språkhantering som finns i några utvalda svenska populära låtar, detta för att man inte tänker eller är uppmärksam på vad det är låttexten egentligen säger eller hur grammatiskt korrekt den är. Det är snarare så att man enbart hänger med i rytmen och därmed anser att texten tillsammans med musiken är fängslande vilket gör att låten i sin helhet är medryckande. Magdalena Smolkovás (2018) uppsats Analysis of grammatical error in pop song lyrics och Joe Trottas (2013) artikel What Meatloaf Won't Do for Love: a Catalog of Mystery, Imagination and Linguistic Rebellion in Popular Musik ligger till grund för uppsatsen då de har undersökt engelska låtar. Smolková pekar enbart på artisternas grammatiska fel samt att artisterna inte har bättre kunskaper medan Trotta påpekar att det är ett medvetet val från låtskrivarens sida.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om det är en sådan bristande språkhantering som man kan tänka sig att det är gällande låttexter med exempelvis lånord, talspråk och användning av slang.

Metod: Metoder som används i uppsatsen är närläsning, avlyssning av låtarna, versanalys, strukturell analys, komparativ analys och genreanalys, detta för att det ger en ordentlig inblick i texternas språkbruk.

Resultat: Alla låtarna har någon form av brist i förhållande till en normenlig språkhantering. Det finns däremot delar som anses vara accepterade inom detta fält, eftersom det finns flera olika variabler som har en roll och bidrar till hur låtens helhet ser ut. Exempel på detta finner vi med hjälp av rytmen och ordvalen i Jag trodde änglarna fanns samt stöd för detta finner vi hos Trotta (2013).