Bakgrund: 1993 utkom rapporten Skola-fritid-framtid av Jönsson, Trondman, Arnman och Palme som behandlade hur ungdomars uppväxtvillkor påverkar deras syn på utbildning/skola samt framtiden. I rapporten framkommer det att barn och ungdomars framtid och synsätt påverkas starkt av de sociokulturella förhållanden de kommer från. Detta i sin tur skapar en dominanskultur som anpassar sig efter den klass högst upp i klassgraderingen och verkar gynnsamt för de personer som tillhör detta skikt och ogynnsamt i en graderande skala nedåt. De som befinner sig närmast det dominerande skiktet har störst möjlighet att kunna påverka sin levnadsstandard till sin egen favör, särskilt när till exempel skolkulturens ideal överensstämmer med det dominerande skiktet medan de som befinner sig längre ner på skalan har mindre chans. Även föreställningar går i arv enligt rapporten, till exempel hur arbetarklassens barn betonar vikten av att arbeta och visa att man tillför samhället och "drar sitt strå till stacken". Senare forskning på området påvisar en rad faktorer som påverkar klassreproduktion hos ungdomar. Framför allt forskningen som berör hur de senaste skolreformerna är intressanta för denna uppsats som försöker ta reda på hur detta eventuellt visar sig på yrkesprogrammen.

Syfte: Syfte med denna uppsats är att undersöka om det finns förändringar i det resultat som tidigare forskning kommer fram till beträffande ungdomars klassbakgrund och hur den reproduceras efter den senaste skolreformen. Detta via att undersöka hur elever på yrkesförberedande program förhåller sig till faktorer som arbete, skola och fritid.

Metod: besvarandet av frågeställningen i denna uppsats har utförts via respondentundersökningar med kvalitativa öppna individuella samtalsintervjuer. Anledningen till att det är en respondentundersökning är för att kunna skärskåda mönster i elevernas reflektioner om huruvida klass reproduceras via bland annat skolvalet. Urvalet har bestått av elever på ett yrkesgymnasium i en medelstor svensk stad.

Resultat: Resultatet påvisar att de slutsatser tidigare forskning påvisat om klassreproducering i stora drag fortfarande gör sig gällande. Eleverna som intervjuats betonar vikten av arbete och hur viktigt det är att tillföra samhället något genom sitt jobb. Beträffande skolan som institution är svaren ambivalenta, bland en del av de tillfrågade ses skolan som en instans att passera mer än för livslångt lärande om olika ämnen. De som intervjuats menar att flera av de teoretiska ämnen som finns på programmen är överflödiga då de inte anser att de kommer ha någon nytta av dessa ämnen. Samtidigt finns det en betydande del av eleverna som ser skolan som en instans för långsiktigt lärande. Överlag påvisar eleverna samma strukturer som arbetarklassen utmärkte sig av i Skola-fritid-framtid med vissa undantag.