I denna ämnesdidaktiska uppsats ämnar jag belysa hur samhällskunskapslärare betonar aktualiteter inom sin undervisning. Detta sker genom intervjuer med sex samhällskunskapslärare, samtliga verksamma inom kommunala gymnasieskolor i Västra Götalandsregionen. Uppsatsens empiriska material inhämtades under hösten 2016.

Gymnasielärarens roll som både pedagog och myndighetsutövare tar sin utgångspunkt i transformation och realisering av styrdokument (läro- och kursplaner). Beroende på hur lärare tolkar kunskapsuppdraget utmynnar undervisningen på skilda sätt. Detta förfarande är att betrakta, i termer av Lipsky (2010), såsom att närbyråkraten ständigt står inför olika dilemman i sin service till medborgarna. Även om läraren skall förhålla sig sakligt och vidare beakta myndigheters beslut genomsyras lärarprofessionen ändock av diskrepans. Dessa avvikelser synliggörs i samhällskunskapslärares förhållningssätt till aktualiteter inom undervisning och utmärks av en dubbelhet. Lärare som upplever sig fria i relation till styrdokument blickar mot framtiden och ger uttryck för att "världen anpassar sig till ämnet samhällskunskap". Emellertid påvisar lärare som känner sig mer styrda ett regredierande förhållningssätt gentemot eleverna och ger ett minskat utrymme åt aktualiteter.

Syftet med uppsatsen är att bidra med ökad kunskap om hur samhällskunskapslärare lägger betoning på aktualiteter. Detta sker genom ett nedslag i en aktuell händelse som karaktäriseras likt en komplex och värdeladdad fråga. Min ambition är således att rikta ljuset mot terrororganisationen IS/Daesh inom en undervisningskontext, vilken också fyller funktionen att bistå uppsatsen som ett fall inom kunskapsområdet aktualiteter i ämnet samhällskunskap på gymnasiet.

Tillvägagångssättet för uppsatsen sker genom en kvalitativ semi-strukturerad intervjumetod av sex samhällskunskapslärare på gymnasiet. Studien är av beskrivande karaktär, varför fokus riktas mot samhällskunskapslärarnas beskrivning av deras undervisning om aktualiteter. Studien sker inom en småskalig nivå och fokuserar på några få beskrivningar av vad som bör ses likt ett samhälleligt fenomen – IS/Daesh. I uppsatsen ämnar jag synliggöra hur lärare talar om IS/Daesh som en aktualitet. För att kunna identifiera lärarnas angreppsätt används en antagonistisk diskursanalys som inhämtats av Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori.