SAMMANFATTNING OCH REKOMMENDATIONER
Projektet Nya Vägar vill visa på hållbara samverkanslösningar mellan kommuner och lärosäten för ökad tillgång till högre utbildning för livslångt lärande och kompetensförsörjning i hela landet. Skillnaderna mellan kommunerna i Sverige ökar – i tillgång till högre utbildning och i andel med utbildningsnivå över genomsnittet – trots satsningarna på nya högskolor och universitet. Av den forskningsstudie som genomförts inom projektet framgår att individer med högre utbildning är starkt geografiskt koncentrerade i vårt land. Koncentrationen ser heller inte ut att minska över tid, snarare tvärtom. Bland Sveriges samtliga kommuner hade 251 av 290 år 2018 en lägre andel högutbildade än genomsnittet för landet. Samtidigt är enigheten stor om att kompetens och tillgång till utbildning för utveckling och omställning är en överlevnadsfråga för alla kommuner och regioner – för hela landet.
I rapporten beskrivs hur man inom högre utbildning kan arbeta för att åstadkomma hög kvalitet och en välfungerande distansutbildning, samt hur man kan organisera för att nå ut till många på ett strukturerat sätt. Satsningar på stärkt högskolepedagogisk kompetens för distansutbildning och e-lärande i kombination med platsanknytning och god infrastruktur kan ge individer i hela landet ökade möjligheter att ta del av högre utbildning. Inom projektet har vi även undersökt kommuners och lärosätens inställning till distansutbildning/utlokaliserad utbildning och hur man arbetar strategiskt med frågor om tillgång till högre utbildning. På kommunsidan framträder stora oklarheter om frågornas hemvist och strategiska betydelse. Bland lärosätena finns omfattande entusiasm och arbete för digitalisering och utökning av det nätbaserade utbudet ur ett "sändarperspektiv", men mindre fokus på möjligheter att samverka om högre utbildning med regioner, platser och individer långt från lärosäten på ett strukturerat sätt.
En förebildlig samverkansstruktur har utvecklats i norra Skottland med University of the Highlands and Islands som nav för 13 lokala colleges med därtill knutna 70 lärcentra. Strukturen är komplex men sammanhållen och täcker in hela norra Skottland med sina stora avstånd och infrastrukturutmaningar. I ett ännu pågående delprojekt inom Nya Vägar undersöks just nu hur ett liknande partnerskap skulle kunna byggas upp i en svensk kontext. Läs mer på sidan 15 och framåt.
En positiv utveckling på området kräver att såväl kommuner som lärosäten höjer ambitionsnivån och organiserar samverkan för hållbar tillgång till både kurser och program för fler individer och platser. En sådan utveckling kräver också att staten och andra berörda finansiärer prioriterar stöd till sådan samverkan, alternativt att något eller några lärosäten ges ett särskilt uppdrag att arbeta med sådan organiserad samverkan. En satsning på ökad tillgång till högre utbildning för individer, grupper och platser långt från lärosäten kommeratt ge samhällsekonomiska vinster i form av ökad social hållbarhet, förbättrad jämställdhet och – inte minst –inbromsning av de alltjämt ökande utbildningsklyftor som finns mellan större och mindre kommuner. Nya Vägarprojektet levererar genom den här rapporten en nulägesanalys. Ansvariga i ledning och beslutsfattande position för olika berörda delar av samhället är nu välkomna att ta frågorna vidare in i framtiden.
Från projektet vill vi lämna följande rekommendationer (fler rekommendationer på detaljnivå finns inne i rapporten) som vi bedömer skulle kunna ge skjuts åt arbetet – såväl lokalt och regionalt som nationellt:
Till beslutsfattare på nationell nivå:
1. Lämna projekt- och eldsjälsfasen och ta itu med frågan på långsiktigt hållbara sätt. Staten och de aktörer som staten uppdrar att stötta förändring och utveckling på området bör koncentrera sina stödinsatser till att prioritera goda och långsiktigt hållbara samverkansstrukturer istället för att utlysa kortsiktiga projekt.
2. Utred möjligheterna för skapande av en svensk öppen högskola eller
3. Ge ett särskilt uppdrag till något eller ett par lärosäten att organisera strukturerade partnerskap för ökad tillgång till högre utbildning.
4. Arbeta fram gemensamma kvalitetskriterier/riktlinjer för distansutbildningar och högskolelärares digitala kompetens.
Till lärosäten:
1. Bygg upp strukturer för utvecklad samverkan med kommuner långt från lärosätet.
2. Erbjud ett riktat studentstöd till distansstudenter som tar hänsyn till de speciella förutsättningar som distansstudier innefattar.
3. Säkerställ riktat stöd till lärare, i synnerhet inom distansutbildning. Detta stöd kan samordnas av ett högskolepedagogiskt centrum eller en liknande funktion.
4. Skapa tydligare incitament/meriteringsvägar för lärare att utveckla sin distansundervisning via ett ökat erkännande av denna som del av deras professionella digitala kompetens.
Till kommuner:
1. Tydliggör var i den kommunala organisationen ansvaret för att tillgängliggöra högskoleutbildning för fler kommuninvånare finns. Frågan behöver synas i kommunernas övergripande målformuleringar om den ska få tyngd.
2. Små kommuner behöver arbeta tillsammans för att i samverkan med högskolor och universitet tillgängliggöra högskoleutbildning för fler kommuninvånare.
3. Lyft frågan till att – utöver det lokala kompetensförsörjningsperspektivet – också utgöra en strategisk utvecklingsfråga för social hållbarhet, demokrati och ett gott liv för kommunens invånare.