To explore young adolescents’ negotiation of their national identity in an educational context, we individually interviewed nine students (ages 10–14) with different backgrounds attending an ethnically diverse school in Sweden. The transcribed interviews were thematically and qualitatively analyzed. Results show that students negotiated their national identity as being quantifiable, often as sized portions of a whole or percentages, and dichotomous (Swedish vs. non-Swedish). Their national identity negotiation further related to feelings of belonging as well as to birthplace, appearance, and language. Results suggest that national identity is more complex for youth with immigrant backgrounds and that the status conferred by being part of the majority group is recognized in ethnically diverse and segregated contexts. These findings on young adolescents’ national identity negotiations can inform future research or educational practices as well as curricula to support national identity development or feelings of belonging in diverse school settings.  

The mission of all primary schools includes offering all pupils educational quality and equality. Municipalities struggle with the negative consequences of school segre-gation, and some local councils decide to implement extensive changes in their school organization to offer all pupils equal opportunities.

This study analyzes the experi-ences of staff and students when a local council implemented organizational changes to reduce the negative consequences of school segregation. A narrative analysis of documentation from the education authority and interviews with pupils and school staff were used to understand the perspectives of staff and pupils. There was strong support from the staff for implementing the changes but also strong criticism of how these changes were carried out. One conclusion is that municipalities implementing similar changes need to plan for the whole process and the participation of pupils and school staff in a systematic way.

Swedish schools are highly segregated along the lines of non-im/migrants and im/migrants and their descendants. In this study we explored the processes involved in the negotiation of social identities following a school desegregation initiative in Sweden, aimed to create schools with more heterogeneous student bodies.

We conducted 58 interviews with students and school staff at the closing and receiving schools, before and following the initiative. Drawing on identity theories at the intersection of macro- and micro-levels, we a) descriptively explored the identity labels at each level, and b) analyzed how these identities were negotiated in relation to prevailing power hierarchies. Results showed macro-level identities related to nationality, background, and overarching norms and narratives, while micro-level identities included labels related to “old” and “new” schools/classes/friends, to in-groups based on differences in language proficiency, academic levels, and social needs.

The initiative triggered identity negotiation for all students. However, while students already attending the receiving schools mainly negotiated identities at the micro-level, the dispersed students had to (re)negotiate their identities in relation to both the macro- and micro-levels. Thematic analyses showed four themes of macro-micro negotiations: rejection, accommodation, positioning, and conditioning, where identities at one level restricted possible identities at the other level.

I och med att barnkonventionen blivit lag i Sverige har fler yrkesprofessioner ställts inför frågan hur barns röster ska tas i beaktande där det tidigare inte varit gängse. Mot bakgrund av det har denna rapport två syften, dels att ge konkreta exempel på hur professionella arbetar med det som kallas barns och ungas agens, dels att analysera de faktorer som beskrivs hindra eller vara förutsättningar för detta arbete i praktiken. Då vi också vill undersöka vad agens är för de yrkesverksamma, har vi valt ett begrepp som i sig inte påverkar innebörden av agens på samma sätt som formuleringar såsom att ”ge”, ”ta” eller ”ha” agens gör. Vi har i stället valt ”göra” agens – ett begrepp som även är neutralt, i motsats till ”främja” eller ”hämma”.

”Det är lätt att säga men svårt att göra” är en ofta återkommande mening i samtal om barns och ungas agens. De studenter vi möter på de barn- och ungdomsvetenskapliga utbildningarna har ofta stor erfarenhet av att jobba med barn och unga men frågar ändå: Hur gör man då, rent konkret? Det finns inte ett svar på den frågan, och ”hur:et” måste anpassas till respektive verksamhet. Målet med denna rapport är alltså inte att ge ett svar utan att visa på bredden i hur man kan jobba med frågan. Vi vill också uppmana till reflektion kring hur just ditt eller din verksamhets svar ser ut utifrån.

Till grund för undersökningen ligger korta texter skrivna av tio yrkesverksamma studenter på den nationella (magister) respektive internationella (master) barn- och ungdomsvetenskapliga utbildningen på Högskolan Väst. Idén att undersöka hur studenter tillika yrkesverksamma beskriver agens kom från att utbildningarna utgår ifrån att barn och unga ska vara aktörer i sina egna liv och att de som arbetar med barn och unga bör möjliggöra det på olika sätt.

I linje med det första delsyftet presenteras de tio texterna i sin helhet, som inspiration till hur man kan arbeta med barns och ungas agens i olika verksamheter. Därefter följer analysen i det andra delsyftet, vilken visar att agens ses på olika sätt av de yrkesverksamma. Barn och unga beskrivs som delaktiga aktörer, som jämlikar och experter, men det finns även beskrivningar av den vuxna som en möjliggörare av agens. Barns och ungas agens beskrivs ligga till grund för positiv personlig utveckling, men också för demokrati och inflytande genom ansvar för en själv och andra.

De delvis olika beskrivningarna av vad agens är påverkar skildringarna av hur agens görs. De sammanfattas i en modell bestående av fyra delar: den vuxnas roll, barnets/den ungas roll, samspelets roll respektive kontextens roll i görandet av agens. Resultaten presenteras under samma teman, med identifierade framgångsfaktorer och hinder som underteman (se innehållsförteckningen). Utifrån resultaten i de olika delarna har vi formulerat diskussionsfrågor, tänkta att kopplas till läsarens egen verksamhet och hur barns och ungas agens tar sig uttryck där.

Under HT20 tog politiker i Trollhättan beslut om att stänga två grundskolor för att minska skolsegregationen och öka likvärdigheten för kommunens elever. Eleverna på stängande skolor anvisades plats på en av fem andra skolor och erbjöds skolskjuts. I ett samverkansprojekt med Utbildningsförvaltningen på Trollhättan stad, följdes processen och elevers och skolpersonals upplevelse av omorganisationen från det att beslutet togs till efter genomförandet.I denna session presenterar jag resultaten från en artikel om elevernas sociala identiteter, både de som bytt skola och de som inte bytt skola, i relation till skolstängningarna. Frågor som undersökts är: Vilka nya ”vi” skapas och hur förhandlas dessa fram, av vilka elever och om vilka elever? Efter presentationen diskuterar vi tillsammans resultatens betydelse och användning, hur skolor kan jobba för att undvika farorna med negativa, tillskrivna identiteter, samt aspekter av hur vi som forskare kan undersöka frågor om identitet utan att bidra till att tillskriva och kategorisera.

I och med att barnkonventionen blivit lag i Sverige har fler yrkesprofessioner ställts inför frågan hur barns röster ska tas i beaktande där det tidigare inte varit gängse. Mot bakgrund av det ville vi i detta projekt dels ge konkreta exempel på hur professionella arbetar med barns och ungas agens, dels undersöka vilka faktorer som beskrivs hindra eller vara förutsättningar för detta arbete i praktiken, dvs. att ”göra” agens.

Undersökningen baseras på texter skrivna av tio yrkesverksamma studenter på barn- och ungdomsvetenskapliga magisterutbildningen på Högskolan Väst där de beskriver sitt praktiska arbete med barns och ungas agens. I den kortrapport som vi skrev presenteras texterna i sin helhet för att visa på konkreta exempel. Texterna analyserades även gällande vad agens beskrivs vara, och hindrande och främjande faktorer. I denna presentation fokuserar vi på ”görandet” av agens och visar på exempel från studenternas texter.

Skolsegregation är ett växande samhällsproblem både i Sverige och internationellt som har stora negativa konsekvenser för elevers måluppfyllelse och rätt till likvärdig utbildning och därmed likvärdiga livschanser.

Den här rapporten är en sammanställning av empiriskt material som samlats in inom ramen för ett samverkansprojekt kopplat till Trollhättans Stads arbete med att minska skolsegregation och öka likvärdigheten för kommunens elever. Efter vårterminen 2020 stängdes två skolenheter i Trollhättan och skolornas elever anvisades plats på och erbjöds skolskjuts till fem andra skolor. I samband med beslutet om denna omorganisering påbörjades ett samverkansprojekt mellan utbildningsförvaltningen på Trollhättans Stad och Högskolan Väst. Ett samverkansprojekt är ett tidsbegränsat forskningsprojekt där båda parter gemensamt formulerar syfte och forskningsfrågor. Syftet med detta samverkansprojekt var att skildra hur berörda aktörer – rektorer, lärare, övrig skolpersonal och elever – upplevde kommunens förändringsarbete för att motverka segregation och öka likvärdighet genom skolstängningar. De frågor som undersöktes var:

• Hur arbetar rektorer och lärare för att inkludera de nya eleverna och vilka framgångsfaktorer och utmaningar kan identifieras i arbetet med inkludering?

• Vad betyder den sociala och språkliga miljön för elevers lärande?

• Hur upplever eleverna, både de som flyttar och de som går på de mottagande skolorna, sammanslagningarna utifrån ett psykosocialt perspektiv?

The aim of the present study was to examine how Swedish youth a) experience diversity and b) link those diversity experiences to their identities. Using a mixed-method approach, we coded written narratives for type of diversity experience, meaning-making, and analyzed qualitative differences due to the proximity of the setting and self-defined in- and outgroups. Out of 197 participants (age 15-29), 63 (31.5%) wrote about diversity in their narratives, and of those, 55 (87%) derived meaning about themselves or others. Qualitative differences were found between participants who self-identified with a majority, minority, or mixed ethnic identities. Youth who identified with a majority identity generally experienced being in the majority in the macro-setting while a lack of diversity in their micro-settings, and mainly derived meanings related to the ethnic identities of others. Youth who identified with minority or mixed ethnic identities, experienced being the minority in both micro- and macro-settings, and mainly derived meanings related to their own ethnic identity, such as enhanced identities or issues of belongingness. Results suggest that experiences of diversity trigger ethnic identity development, however, in a segregated society with unequal opportunities and power relations, those experiences and how they inform ethnic identity significantly vary significantly due to background.

In the present study, we studied young adults who think work and family are equally and highly central – those with dual-centric work/family identities. Using a mixed-method approach, we explored their characteristics, costs, benefits, and strategies of dual-centric work/family identities. The sample consisted of 124 participants, of which 36 participants (50% female) had dual-centric work/family identities. They reported higher levels of work satisfaction compared to those without dual-centric identities. Thematic analyses of interviews showed intra- and inter-individual costs and benefits. Strategies to handle the dual-centric identities included time management, communication approaches, and cognitive tactics. Thus, dual-centric identities are individual, but also relational as others are part of consequences and strategies. Practical and theoretical implications of dual-centric identities are discussed.