I en alltmer global värld flyttar människor och behöver söka försörjning men också lära sig nya språk. För att möta detta behov anordnas i Sverige kombinationsutbildningar, där svenska läses i kombination med en yrkesutbildning, där även praktik ingår. Den här studien fokuserar på hur en handledare på praktikplats kan underlätta elevens språk- och yrkesrelaterade inlärning genom att skapa en gränsöverskridande handledningspraktik. Syftet med studien är att undersöka handledningspraktiken i kombinationsutbildningar. Forskningsfrågorna är: Vilka gränsöverskridande insatser görs för att underlätta för eleven att lära sig språk och yrke samtidigt? Hur kan handledare skapa en gränsöverskridande praktik som innehåller affordances för lärande? I denna etnografiska studie undersöks en kombinationsutbildning med inriktning lokalvård. Dataproduktionen består av 241 timmars observationer av svensklektioner, yrkeslektioner och arbete på praktikplats. Materialet har analyserats utifrån teorier om gränsöverskridanden (Akkerman & Bakker, 2011) och affordances (van Lier, 2000). Förväntade resultat visar att handledaren på praktikplatsen skapar en gränsöverskridande praktik som består av ungefär två timmars teoretiska studier varje dag eleven tillbringar på praktiken. Gränspraktiken ger eleven flera möjligheter att använda målspråket både muntligt och skriftligt. Studien belyser hur en handledningspraktik kan stötta elevers inlärning av såväl andraspråket som yrkeskunskaper

I Sverige anordnas kombinationsutbildningar, där nyanlända migranter kan läsa svenska som andraspråk i kombination med en yrkesutbildning I denna etnografiska studie undersöks en kombinationsutbildning med inriktning lokalvård. Mer specifikt studeras hur ordinlärning på praktikplats och under yrkeslektioner kan underlättas med hjälp av artefakter, och de affordances för inlärning av yrkesrelaterad vokabulär som dessa medför. Elever i en kombinationsutbildning har följts under svensklektioner, yrkeslektioner och på praktik. Dataproduktionen består av 241 timmars observationer, nedtecknade via fältanteckningar om cirka 170 000 ord. Etnografiska principer för datakodning användes då materialet analyserades.

Preliminära resultat visar att artefakter verkar medföra affordances för inlärning av yrkesrelaterade ord då yrkeslärare och handledare på praktikplatser arbetar aktivt med de yrkesrelaterade orden. I denna studie repeterar yrkesläraren och handledarna ofta orden med eleverna och kopplar de yrkesspecifika orden till de artefakter de representerar.

Övergripande innehåll: I denna föreläsning kommer Linda Febring, doktorand vid Högskolan Väst, att berätta om en kartläggningsstudie gjord på fem olika kombinationsutbildningar i två kommuner. I föreläsningen ges exempel på hur sfi-lärare, yrkeslärare och handledare på praktiken samarbetade kring integrering av språkutbildning, yrkesutbildning och arbetsplatspraktik och hur detta kan vara gynnsamt för elevernas lärande. Efter föreläsningen följer en workshop där deltagarna gruppvis får diskutera hur undervisningen kan utvecklas utifrån den egna verksamheten, med inspiration från studien.

Informell språkinlärning på arbetsplatser har potential för andraspråksinlärning, bl.a. genom att (under särskilda omständigheter) erbjuda möjligheter till att använda språket (Yates, 2017). Alternativet att läsa sfi i kombination med yrkesutbildning finns idag i många kommuner, men det finns få studier av hur dessa integreras och vilken lärandepotential integrering kan ha. Arbetsintegrerat lärande (AIL) handlar om integreringen mellan teori och praktik, och innefattar överbryggande mellan olika lärkontexter. Överbryggningen kan ske genom användning av ett eller flera gränsobjekt, vilken kan ses som en resurs för inlärningen (Akkerman & Bakker, 2011). Ett exempel på ett gränsobjekt kan vara en gemensam webbsida där information, uppgifter etc. från de olika domänerna samlas och att informationen används i respektive domän.  Syftet med studien är att undersöka hur gränsobjekt används för att stödja inlärningen i olika domäner i kombiutbildningar. Forskningsfrågan är: Vilka gränsobjekt förkommer i de undersökta programmen och vad har dessa för funktion? I intervjustudien deltog 14 informanter (5 sfi-lärare, 6 yrkeslärare och 3 handledare från två kommuner) intervjuades. Deduktiv tematisk analys användes för att bearbeta datamaterialet med utgångspunkt i en analysmodell skapad utifrån Akkerman and Bakkers (2011) definitioner av gränsöverskridande.  Resultatet visar att i fem av de sex studerade yrkesintegrerade sfi-programmen förekom ett flertal gränsobjekt. Exempel på gränsobjekt är fotografier som användes i både sfi- och yrkesundervisningen; verktyg som togs in i sfi-klassrummet och benämndes och beskrevs för eleverna; gemensamma prov mellan sfi- och yrkesämnet, samt laminerade kort på verktyg som övades under sfi-lektionen. Implikationer av dessa resultat kommer att diskuteras

I Sverige anordnar många kommuner kombinationsutbildningar, där elever läser kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) (SKOLFS 2017:91) i kombination med yrkesutbildning. Trots omfattande satsningar på dessa utbildningar finns det få studier kring undervisning i kombinationsutbildningar.Syftet med denna studie är att bidra med forskning kring undervisning i kombinationsutbildningar genom att undersöka förekomsten av gränsobjekt och deras användning mellan sfi, yrkesämnet och arbetsplatspraktiken i kombinationsutbildningar samt att undersöka hur dessa kan skapa affordancesför språkinlärning. Forskningsfrågan är: Vilka affordances för språkinlärning kan,med hjälp av gränsobjekt, enligt deltagarna uppstå i de undersökta arbetsintegrerade sfi-utbildningarna? Studien bygger på intervjuer med tretton informanter. För bearbetning av datamaterialet användes deduktiv tematisk analys med utgångspunkt i ett analytiskt ramverk, skapat utifrån Akkerman and Bakkers (2011b) definitioner av gränsöverskridande. Resultatet visar att det i våra informanters beskrivningar fanns fem typer av gränsobjekt på de studerade utbildningarna, och dessa hade potential att bidra med både yrkesdomänspecifika affordances och affordances för muntlig kommunikation. Slutligen tas implikationer av studiens resultat upp.

In contexts of transnational migration, language skills provide the key to employability and successful integration into host country societies. To enhance the learning process, and facilitate transitions into the workforce, integrated programs of L2 learning have been developed in several Nordic countries. In these undertakings, language learning, vocational education, and workplace practice are combined, the rationale being that each element is enhanced by the others. Drawing on interviews with L2 teachers, vocational educators, and workplace supervisors on five integrated programs in Sweden, this study explores the ways in which connections between program elements are created. Results indicate that when boundaries are crossed, learning affordances arise. Two categories of affordances are identified. While domain affordances facilitate the development of practice knowledge within a relevant occupational/linguistic sphere, communication affordances facilitate engagement in L2 interaction, and increase students’ willingness to communicate. Implications of the research are assessed, and proposals for the future study of work integrated language learning are made.

Research topic

Adult migrants, coming to Sweden, can attend Swedish courses known as Swedish for immigrants (SFI), in order to learn the language. SFI is a qualified, basic language education (SOU 2020:66). Moreover, there is a possibility to combine the language studies with vocational training. Language learning takes place via language usage, and exposure to the language increases the fluency, as demonstrated by Chiswick and Miller (1995). Thus, when theadult migrant interacts in Swedish, at work or in society, informal language learning takes place. However, little is known about how this informal language learning comes about (Yates, 2017).

Motivation

Integrated language programs are arranged by municipalities in the belief that they will expedite language learning and contribute to labour market establishment (Lindberg & Sandwall, 2012). The idea of the programs is that it enhances the possibilities for newly arrived migrants to learn a vocation as well as learning appropriate professional communication in Swedish (Dahlström, 2019). In addition to this, further aims with the programs are reducing unemployment and securing competence in professions that are difficult to recruit to, as well as expediting migrants’ entrance into the labour market (ibid.). However, these effects are not fully investigated (ibid.), and “[n]oteworthy is […] the lack of studies of vocational directed sfi” (SOU 2020:66, p. 460; my translation).Even though many migrants learn the language at the workplace, “we currently know very little about how this ‘informal’ language learning unfolds” (Yates, 2017, p. 429). One way to investigate this is through using boundary crossing theory, as used by Akkerman and Bakker (2012) in vocational education. Akkerman and Bakker (2012) outlined student transitions between school and workplace practice. The ambition with this project is to find out what boundary crossing mechanisms are in use in vocationally directed SFI-programs.

Research questions/aim

So far, there are no studies that have investigated vocationally directed SFI, even though these programs are offered by an estimated 61-86 percent of Swedish municipalities (Skolverket, 2022). In addition to this, there is a strong societal discourse which holds that the Swedish language is the key to integration and employment (Lindberg & Sandwall, 2017). The current research attempts to fill this gap by investigating the integration between components, aiming at facilitating learning, in vocational directed SFI. The purpose of this study is to investigate vocational directed SFI-programs and how the integration of components in these programs can contribute to the learning for the students attending them.

The research questions are 

1. What processes are involved when vocational directed SFI-programs are initiated? How do they come about?

2. What affordances for learning at the boundary exist in the studied programs?

3. What learning at the boundary exist, and how is it established?

4. What role does boundary objects play at mediating learning at the boundary?

The context where the research is carried out is in Sweden, at vocational directed SFI-programs. This will be a compilation dissertation that will consist of four case studies. A combination of qualitative methods will be used. Specifically, these are interviews and document analysis (Study I), interviews (Study II), and ethnographic approaches (Study III and IV). 

The first study is a retrospective case study of three vocational directed SFI-programs, investigating the background of starting up such a program. The purpose of the first study is to find out what processes contributed to the start-up of this type of program and to learn more about why the municipalities started offering the p rogram and how they went about when starting it up. The aim of this study is to answer RQ1.15

The second study is an interview case study with 13 participants, both sfi-teachers, vocational teachers and practice supervisors, in five vocational directed SFI-programs from two municipalities. The purpose of the second study is to map out the programs and the boundary crossings of the investigated programs. This study is published (see Febring & Henry, 2022). This study responds to RQ2.The third study is planned to be an ethnographic case study of one vocational directed SFI-program. The researcher will spend a lot of time on site to see the collaboration between the teachers, and also to follow the students at their practice. The purpose of the third study is to investigate how learning at the boundary is established. The focus of this study is to answer RQ3.The fourth study is also planned to be an ethnographic case study of one vocational directed SFI -program. The purpose of the fourth study is to investigate how learning at the boundary is mediated by the use of boundary objects (artefacts mediating at the border) (Engeström et al., 1995). This study relates to RQ4. 

Theoretical and methodological perspectives 

The dissertation is underpinned by socio-cultural theories on learning. For study II, III and IV, boundary crossing theory (Akkerman & Bakker, 2011) is used. According to Suchman (1993) “crossing boundaries means entering into a process of profound and uncomfortable social change” (p. 25). However, Akkerman and Bakker (2011) states that crossing boundaries has a potential for learning, which is emphasized by both cultural historical activity theory (Engeström, 1987) and communities of practice (Wenger, 1998).

Results and implications 

The research will contribute to the WIL paradigm by considering the use of the concept in relation to Swedish as a Second Language (SSL). A first attempt at defining work integrated language learning (WILL) has been proposed, which reads as follows: “a program or other form of education that primarily targets the development of L2 skills, where classroom and workplace-based learning are intentionally combined, and where connections between settings are actively sought” (Febring & Henry, 2022, p. 19-20). To understand the ways in which formal and informal knowledge and experiences are made relevant in language learning is of importance for teacher training programmes, teachers and teacher educators. Moreover, this study will be important for research about language learning, Swedish as a Second Language (SLL) and teacher training, as well as to SSL-students, sfi- and SSL-teachers, teachers of migrants, vocational supervisors, teacher-educators, but also for policy makers, all of whom can make more informed decisions about classro om practice.

Bakgrund

Sfi är en kvalificerad språkutbildning för grundläggande svenskinlärning (SOU, 2020:66). Många kommuner erbjuder sfi i kombination med yrkesutbildning (Skolverket, 2017). Det finns dock få studier om denna typ av program (SOU, 2020:66). I ett yrkesintegrerat sfi-program är intentionen attöva språket både under sfi-lektionerna, yrkeslektionerna och praktiken.

Teori

Arbetsintegrerat lärande (AIL) innefattar överbryggande mellan olika lärkontexter, exempelvismellan olika inlärningsdomäner på ett yrkesintegrerat sfi-program. Överbryggande kan ske genomanvändning av ett eller flera gränsobjekt (Akkerman & Bakker, 2011a). Ett gränsobjekt har en överbryggande funktion och kan ses som en resurs för inlärningen (ibid.). Ett exempel på ett gränsobjekt kan vara fotografier som tas på praktiken (en domän) men används under lektionerna (en annan domän).

Syfte och forskningsfråga

Syftet med studien är att undersöka hur gränsobjekt används för att stödja inlärningen i olikadomäner. Forskningsfrågan är: I de undersökta arbetsintegrerade sfi-utbildningar vilka gränsobjektförkommer och vad har de för funktion?

Metod

Studien genomfördes som en intervjustudie. 14 deltagare (5 sfi-lärare, 6 yrkeslärare och 3 handledare från två olika kommuner) intervjuades. Deduktiv tematisk analys (Braun & Clarke, 2006) användes för att bearbeta datamaterialet med utgångspunkt i en analysmodell skapad utifrån Akkerman and Bakkers (2011b) definitioner av gränsöverskridande.

Resultat

Resultatet visar att i fem av de sex studerade yrkesintegrerade sfi-programmen förekom ett flertalgränsobjekt. Exempel på gränsobjekt är fotografier från en förskola som användes i både sfi- och yrkes-undervisningen; verktyg som en verkstadslärare tog in i sfi-klassrummet och benämnde och beskrev för eleverna; gemensamma prov mellan sfi- och yrkesämnet; laminerade kort på verktyg som övades under sfi-lektionen; samt fotografier som togs på yrkeslektionen och används för att skriva återberättande texter på sfi:n. Studien är intressant då den anlägger ett AIL-perspektiv på yrkesintegrerade sfi-program och visar hur kopplingar sker mellan olika domäner.