Syftet med studien är undersöka vilka pedagogiska diskurser som kommer till uttryck genom brev som lärarstudenter skriver i början av sin utbildning. Genom dessa brev formuleras föreställningar av lärarprofessionen, och den lärarkunskap som behövs för att vara en ’bra’ lärare. Vår analytiska inramning är hämtat från Basil Bernstein och hans utbildningssociologiska ingång till kunskap och lärande. I studien inkluderas studenter från alla tre grundlärarinriktningarna (fritids, F-3, 4-6) och yrkeslärare. Totalt har 188 brev analyserats.Vår pedagogiska utgångspunkt med studien är att det är viktigt för lärarutbildningen, och lärarutbildarna, att känna till dessa föreställningar och att analytiskt/teoretiskt förstå dem för att hantera vårt uppdrag.I våra preliminära analyser ser vi att de studenterna som går de fyra olika lärarutbildningsinriktningarna delvis har olika förhållningssätt (uttrycker olika pedagogiska diskurser) i förhållande till sin blivande profession. Under presentationen avser vi att ge en preliminär analys av detta samt bjuda in till en diskussion av våra analyser och påbörja ett pedagogiskt samtal om dess implikationer.

The study is part of a project of cooperation between University West and the elementary schools of the Municipal of Grästorp. Since the project has an interactive approach the purpose/research questions and the choice of methods have been developed in dialogue between researcher and practitioners. The overall purpose has been to explore, make visible and problematize the teacher´s leadership in the classroom. Moreover to follow up and make visible learning processes in learning conversations, as wells as develop and strengthen the professional competence of the teachers. The research questions explored in this study are: What is the meaning of the teacher's leadership in the classroom? How do the teachers understand their leadership in the classroom? The informants participating in the studies are teachers. The empirical material consist mainly of focus group interviews as well as observations of collegial learning sessions among the teachers. The theoretical points of departure for the investigation is a relational perspective as well as a sociocultural perspective. The analysis is organized around four themes: leadership as structure and order, leadership as relationship, non-verbal communication in the shaping and conducting of leadership and finally, authority and legitimacy as negotiated and deserved. Leadership is not perceived as "given" based in the formal role and position but the leadership is seen as created in relation to, and in interaction with the pupils. The main obstacle identified for practicing a good leadership is lack of time and stress.

Studien ingår i ett samverkansprojekt mellan Högskolan Väst och grundskolorna i Grästorp. Projektet har en interaktiv ansats vilket bl.a. betyder att syfte/frågeställningar och metod har utvecklats i dialog mellan forskare och praktiker. Det övergripande syftet är att lyfta fram lärares erfarenheter och upplevelser av ledarskap i klassrummet samt att utforska, synliggöra och problematisera detta ledarskap. Vidare att följa upp och synliggöra läroprocesser i lärande samtal och att utveckla lärarnas kompetens och stärka dem i sin yrkesroll. De frågeställningar som utforskats i föreliggande delstudie är: "Vad är innebörden av lärarens ledarskap i klassrummet? Hur uppfattar lärarna sitt ledarskap i klassrummet? Studiens informanter utgörs av lärare som arbetar i årkurserna 1-9. Det empiriska materialet består till huvudsakligen av fokusgruppsintervjuer samt observationer av träffar av kollegialt lärande samt inspelningar. Den teoretiska utgångspunkten för studierna är ett relationellt respektive och sociokulturellt perspektiv. Analysen har fokuserat på ledarskap som struktur och ordning, ledarskap som relation, icke-verbal kommunikation i skapandet och utövandet av ledarskap samt auktoritet och legitimitet som förtjänad och förhandlad. Ledarskap uppfattas inte som givet utifrån rollen utan snarare att det "blir till" i relation till, och i samspel, med eleverna. Det främsta hindret för att praktisera ett gott ledarskap i klassrummet identifieras som tidsbrist och stress.