Förord

Det har varit en fröjd och stor glädje att jobba med denna vänbok. Vi visste ju att Kerstin hade ett enormt stort kontaktnät och känner och arbetat med stort antal människor över hela världen, men den respons vi fått när vi kontaktat kollegor med förfrågning om de skulle vilja bidra till denna, har varit överväldigande. Vi insåg snabbt att vi måste göra ett urval eftersom Kerstin har samarbetet med så otroligt många människor och vi ställde därför frågan om medverkan i vänboken till de som Kerstin i olika sammanhang skrivit tillsammans med. Och den långa listan av namn i vänbokens Tabula Gratulatoria vittnar om att det är en stor skara som under olika tider och i olika sammanhang uppskattat Kerstin både som vän och kollega. Kerstin disputerade 2003 med en avhandling med titeln Tolkningar, förhandlingar och tystnader: elevers tal om religion i det mångkulturella och postkoloniala rummet och avhandlingens titel och teman har vi parafraserat och låtit vara utgångspunkten för denna vänbok.

Men innan Kerstin disputerade hade hon haft en lång karriär som mellan- och högstadielärare. Hon föddes i ett lantbrukarhem i trakterna kring Finnerödja i Västergötland och när Kerstin berättar om sin uppväxt nämner hon arbete med djuren, odling och jordgubbsplockning men också att hon spelade piano och senare även orgel i den lokala baptistförsamlingen. Musikintresset skulle senare leda till en kantorsexamen i Uppsala, men det blev studierna till mellanstadielärare vid Lärarhögskolan i Göteborg som senare skulle öppna dörrarna till forskning. Som fortbildning för att bli behörig för högstadiet läste Kerstin religionsvetenskap och fick möjlighet att resa till Sri Lanka och fördjupa sig i vanliga människors buddhistiska praktiker. Där var det dock nära att hon på bytte karriär och blev te-importör… Vi är dock glada att hon fortsatte sitt arbete inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet, senare vid Karlstads Universitet och nu senast som professor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst. Kerstin disputerade inom ramen för projektet ”Den mångkulturella skolan” vid Göteborgs universitet och i avhandlingen återfinns teman som hon har fortsatt att utforska under hela sin forskarkarriär såsom elevers lärande och upplevelser kopplat till skola och utbildning, mångfald, religion, genus och postkolonialism. Egenskaper som gör Kerstin till en bra forskare är att hon är nyfiken, vill lära sig och förstå mer och förhåller sig ständigt lärande, och ger sig in i nya forskningsfält, men också hennes enorma arbetskapacitet.

Under somrarnas semestrar i norska fjällvärlden när maken Anders ägnar sig åt fiske och foto plöjer hon högen av nyutgiven litteratur inom religionsvetenskap, pedagogik och religionsdidaktik. Som nämnts ovan har Kerstin ett stort kontaktnät av kollegor och vänner både i Sverige, Norden, Europa men även i Sydostasien och Afrika. Det har blivit många internationella resor både inom ramen för olika forskningsprojekt men även med lärarstudenter till olika platser på jorden där Kerstin har organiserat studiebesök, fältstudier och möten mellan människor från olika sammanhang. Många av dessa lärarstudenter beskriver att de genom dessa resor fått erfarenheter berikat och nyanserat deras förståelse av omvärlden, vilket de har med sig i sin lärargärning. Kerstin har under sitt akademiska arbete haft fokus på forskning och utveckling av vetenskaplig kunskap (vilket många bidrag i den här boken visar), men hon har samtidigt aldrig släppt sitt engagemang för undervisning och lärarutbildning. Det spelar ingen roll om det är första terminens yrkeslärarstudenter, magisterstudenter eller doktorander – alla blir bemötta med samma hängivenhet och kunnighet. Kerstins lärargärning genomsyras av ett förhållningssätt som signalerar att kunskap och förståelse och att problematisera det vi ofta tar för givet, är viktigt oavsett om det handlar om barns förskollärarutbildning eller forskarutbildning. När vi skickade ut förfrågningar om deltagande i denna vänbok lämnade vi frågan om bidragens genre till författarna.

Resultatet håller ni er hand och den stora variation av teman, genrer och infallsvinklar vittnar i sig om den bredd Kerstins forskargärning har. Den innehåller 31 intressanta, fascinerande och kreativa texter av väldigt olika karaktär och som är skrivna av personer från olika vetenskapliga sammanhang1. Tillsammans bildar de en mosaik som på olika sätt relaterar till Kerstin som vän, kollega och forskare. Vi vill rikta ett stort tack till alla författare som bidragit till denna vänbok! Det är vår förhoppning och förvissning att Kerstin och många andra kommer att uppskatta bokens mångfacetterade innehåll.

In the European society of today temporary residence permits (TRP) are largely directed at labor market issues, not protection issues. This responsibility-based model implies that the importance of getting a job is the norm regarding what life choices an immigrant "should” do to renew their TRP:s.

In the light of the UN's sustainability goals of reduced inequality, discourses about integration needs to be discussed and problematized to clarify what their implications are for individuals as for society. The aim of the following study is to describe and analyse the field of tension created between the regulatory requirements and the individual's considered life choices as they are articulated by persons living with TRP:s.

The study is based on interviews about life choices with six persons with TRP. The material is analysed with discourse analysis based on the concepts of temporality, liminality and agency and the analyse resulted in three discourses about, legal security (1), ontological security (2) and interrelational freedom (3). The three discourses can be seen as the field within which the individual make a specific choice.

The results show that life with TRP affects choices about family, education and work, but also the approach towards life in general. In all their choices, the informants must prioritize between increasing the chances of obtaining a renewed residence permit or moving towards long time goals. Choices are made with the cost of giving up educational goals or ontological safety, but at times the informants put their own agency in the front seat even though they risk to be sent back to the danger they once fled. The oppressive, colonizing, feature of the responsibility-based discourse risks putting people in a liminal situation that backfires on society in terms of sustainability, and equality.

I följande artikel undersöks vilka diskurser och positioneringar som framträder hos studenter angående deras val att läsa en lärarutbildning. Positioneringar handlar i denna studie om grad av säkerhet, generalisering och attityd, som här har att göra med känslor och värderingar. Att få syn på diskurserna och positioneringarna är relevant för lärarutbildare för att kunna utveckla adekvata strategier för undervisning inom lärarutbildningen. Emedan tidigare forskning genomlyst motiven med en innehållslig synvinkel presenteras i den här artikeln en motsvarande genomlysning av hur innehållet, det vill säga motiven, faktiskt formuleras. Vi menar att i sättet att formulera motiven finns en problematisk aspekt som lärarutbildare bör bemöta för att undervisningen ska leda till att lärarstudenten får en utbildning som är hållbar över tid i ett samhälle i ständig förändring. Resultatet av den studie vi presenterar visar att studenterna främst uttrycker en social diskurs och positioneringar som förmedlar en syn på lärar- och elevidentiteter som förhållandevis ensidiga. I mötet med ett akademiskt förhållningssätt där perspektivtagande och utveckling står i fokus kan en dylik hållning behöva luckras upp för att ge utrymme för förståelse av kunskapande och undervisningskontexter.

Följande studie om barns uppfattningar om språk utgör en del av ett större forskningsprojekt (Child2ling 2013–2017) som studerar uppfattningar om tvåspråkighet kring barn. Projektet Child2ling är finansierat av Finlands akademi och har Jyväskylä universitet som huvudman. Följande studie syftar till att jämföra små barn i Finland och Sveriges (3–5 år) egna uppfattningar om språk. Forskningsfrågorna är sålunda:• Vilka uppfattningar om språk, språkbruk och flerspråkighet uttrycker tvåspråkiga barn (3–5 år) på en finskspråkig förskoleavdelning i Sverige sinsemellan och i interaktion med forskaren?• Vilka uppfattningar om språk, språkbruk och flerspråkighet uttrycker tvåspråkiga barn (3–5 år) på en svenskspråkig förskoleavdelning i Finland sinsemellan och i interaktion med forskaren?Studiens fältarbete skedde i två olika steg. Det första steget var etnografiskt och det andra steget bestod av olika "lek-metoder" som syftade till att stimulera samtalsämnet "språk" mellan mig och barnen. De etnografiska observationerna och fältanteckningarna analyserades med diskursanalytiskt anslag genom begreppen interaktiv agens (Nijnatten 2013) och historisk kropp (Scollon och Scollon 2004). Inspelningarna och transkriptionerna av samtalen har analyserats med samtalsanalytiska verktyg (Lindström 2014). Detaljanalyser av interaktionen möjliggjorde en högre grad av validering än vad som är möjligt via analys av observationer och fältanteckningar.Det preliminära resultatet visar ingen skillnad mellan barnens uppfattningar om språk mellan de olika länderna. De kontextuella aspekter som aktualiseras i samtal och utsagor är knutna till samtalet som sådant och till barnens närmiljö. Den främsta uppfattningen som barnen uttrycker är att språkkunskap är likställd med annan kunskap.

The aim of this article is to describe young children's beliefs about language and bilingualism as they are expressed in verbal utterances. The data is from Swedish-medium preschool units in three different sites in Finland. It was generated through ethnographic observations and recordings of the author's interactions with the children. The meaning constructions in the interactions were analyzed mainly by looking closely at the participants' turn taking and conversational roles. The results show that children's beliefs of bilingualism are that you should use one language when speaking to one person; that languages are learnt through using them; and that the advantage of knowing more than one language is being able to talk to (other) people. The results also show that this knowledge of languages is no different from other knowledge within their world. This will probably change over time as the children enter school, and it is something in which our presence as language researchers will have played a part.

Many students drop out from their education during the first year in higher education.One reason is the demand of academic writing. In order to meet those students in a constructive way, we need to know more about their relation to writing. The aim of the paper is to describe and analyze the students conceptions on their own writing within their first year as teacher students. The students participated by answering a questionnaire, and we present the students answers on questions concerning writing in general. Questions dealt with in the study are: do you write in your everyday life? why do you write? do you like to write? do you have role models? and in which way do you think your writing will be useful during your education? The 400 informants are students within the teacher training program. The questionnaires were filled out in connection to a lecture within one of the first couple of weeks of the programs during 2014 and 2015. All students participated, and we see it as a fruitful way of putting writing on the agenda. The students are given the chance to reflect on writing and they get a first glance of how to conduct research. The students conceptions were primarily that their writing had either a therapeutic or a social function, but some answered that they write fiction such as poems, short stories or lyrics. They use social media like Facebook, Twitter and Instagram. Some students answered that they never write in their everyday life. Most students took the opportunity to answer with arguments and comments 

In this paper I reflect on methodological aspects to take into consideration when developing methods for investigating three- to five-year-old children's beliefs about language, language use and bilingualism. I analyze participant observations and notes taken in the field. The study focuses on bilingual Finnish-Swedish children in Swedish-medium preschools in Finland. At one of the schools, most of the children and I did not share a common language, so the interaction between us heightened both the children's language awareness and that of my own. This drew my attention to communicative aspects of embodiment and multimodality and to the distribution of responsibility for interaction. I detected two interaction orders in which children's agency stood out in their intention to make their voice heard, and I used my experiences to develop an ethically-oriented data-generating approach to enhance communication about communication.