I samarbete med Västerviks kommun har ett forskningsprojekt genomförts i syfte att studera pågående utvecklingsarbete vid sex förskolor. Utvecklingsarbetet har bl.a. bestått av att förskolorna har arbetat fram en ny form av samtal med föräldrar, nämligen gruppsamtal kring om barns lärande. Från att enbart erbjudit traditionella individuella utvecklingssamtal har de också infört gruppsamtal med föräldrar. De nya gruppsamtalen fokuserar barnens sociala samspel och utveckling och kompletterar de individuella utvecklingssamtalen. Eftersom arbetet med gruppsamtalen, till form och innehåll, skiljer sig från tidigare arbetssätt blir det intressant att studera fenomenet ur ett perspektiv på pedagogernas lärande. Forskningsfrågan handlar om hur gruppsamtal kan forma pedagogernas lärande i arbete vid de sex förskolorna.

Den teoretiska ramen är uppbyggd kring identitetsformande och lärande, där identiteten ses som en integrerad del av ett socialt sammanhang. Identiteten formas av sammanhanget och påverkar individers beteende och därmed även lärande. Studiens datamaterial bygger på 78 texter bestående av individuella reflektioner rörande arbetet med gruppsamtalen. Texterna är skrivna av pedagogerna vid de sex studerande förskolorna och insamlade vid två olika tidpunkter (flera av pedagogerna har inkommit med text vid två tillfällen).

Den genomförda studien belyser arbetsmetodens betydelse för lärande i arbete. Gruppsamtal med föräldrar ställer andra krav på arbetet och har, för pedagogerna, inneburit både utmaningar och farhågor. Exempelvis behöver pedagogerna vara pålästa på styrdokument, metoder i arbete osv, för att kunna förklara kollektiva lärprocesser eller lärandemål inför en grupp föräldrar. För att pedagogerna ska kunna leda gruppsamtalen på ett bra sätt behöver de även kunna hantera själva samtalsformen. Detta har inneburit att kunskapsluckor identifierats och att kunskap som saknas har fyllts på (exempelvis teorier om lärande, nya metoder, styrdokument, verksamhetsmål osv). Gruppsamtalen utmanar alltså pedagogernas tidigare kunskaper och erfarenheter. Kunskapssökande är en drivkraft bakom pedagogernas identitetsformande, i den ny rollen som ledare för gruppsamtal, och en förutsättning för att de ska lära sig det som krävs i genomförandet av samtalen.

Denna avhandling handlar om hur välfärdsaktörer (tjänstemän och politiker) i en kommunal organisation utformar mål för sin verksamhet. Aktörerna har ett samhällsansvar som innebär att de måste agera för att gå nya behov tillmötes. För att alla ska arbeta i samma riktning behöver tydliga mål utarbetas .Att utforma och konkretisera mål för en organisation med många anställda kan vara en utmaning då det kräver både generell och specifik kunskap ochen organisationskultur som möjliggör utveckling. Det som studerats är lärandets villkor i målformuleringsarbete och hur tjänstemän och politiker tolkar och kommunicerar betydelsen av begrepp i samband med utarbetandet av tydliga målformuleringar. Underlaget utgörs av videodokumenterade observationer av aktörernas diskussioner vid planerade möten. Analysarbetet har genomförts stegvis med fördjupning i hur aktörerna gör för att skapa gemensam mening kring innebörden av målformuleringarna som ska finnas med i de slutliga måldokumenten samt hur kunskap och kompetens kommer till uttryck i detta arbete. Resultatet visar att variationen av yrkesroller och arbetsuppgifter i kombination med olika samhällskrav ger prägel åt den kunskap som används i målformuleringsarbetet. Till exempel utgör den domänspecifika kunskapen (den kunskap som finns inom praktiken och dess sociala sammanhang) och de relationer som aktörerna har till varandra några av villkoren för arbetarmed målen. Villkoren visar sig ha effekter för den kunskap som sedan tolkas,men också för kommunikationen runt målformuleringarna. Exempelvis får vissa aktörer, här benämnda agenter, tolkningsrätt. Ett annat exempel är att kunskapsmässig obalans mellan aktörerna kan leda till längre diskussioner eftersom kommunikationen måste anpassas för att alla ska förstå. Detta blir särskilt synligt i de sammanhang då politiker och tjänstemän diskuterar. Vidare visar resultatet tre inriktningar av kompetens begrepps-, resurs-, och relationsorienterad kompetens som, beroende på vad sammanhanget kräver, framträtt i målformuleringsarbetet. Kompetenserna ger, i olika grad, ett utrymme för agerande. Till exempel upprätthålls de kulturella ramarna (organisationens kunskap och språk) med hjälp av resurs- och begreppsorienterad kompetens medan de utmanas med hjälp av den relationsorienterade kompetensen. Ytterligare en fjärde kompetensinriktning har visat sig ha funktionen att koordinera de övriga kompetensinriktningarna. Koordination av kompetens är kopplat till agentrollen. Kompetenserna är endel av de komponenter som tillsammans med kunskapsstöd (dvs. den kunskap som används som resurs för argument i diskussionen kring olika målområden), kunskapsdomäner och relationer formar kommunikationen mellan aktörerna och villkorar meningsskapandet - ett meningsskapande som antas leda till lärande i målformuleringsarbete.

Denna studie handlar om hur tjänstemän och politiker i en kommunalorganisation utvecklar nya verksamhetsmål. Att utforma tydliga mål fören organisation med många anställda kan vara en utmaning då det kräver kunskap som möjliggör utveckling och förändring. Variationen av yrkesroller och arbetsuppgifter, professionella inriktningar osv, ikombination med olika samhällskrav ger prägel åt den kunskap som används i målutvecklingsarbete. Det som har studerats är lärandets villkor i detta sammanhang. Syftet har varit att förstå hur lärandevillkoras med hjälp av kommunikation rörande betydelsen av olikamålformuleringar för att uppnå en gemensam förståelse.

Underlaget bygger på videodokumenterade observationer av formella arbetsmöten mellan tjänstemän och politiker. Fokus har varit påkommunikation kring verksamhetens målområden. Analysarbetet hargenomförts stegvis med fördjupning i hur aktörerna gör för att kommafram till gemensam mening och förståelse kring innebörden av olika målformuleringar samt hur kunskap kommer till uttryck. De väsentligaste resultatdelarna visar att aktörernas målarbete påverkas av krav som också fungerar som stöd för verksamhetens arbete. Kunskap, relationer och förvaltningstillhörigheter formar villkoren inom de sammanhang där aktörerna arbetar med målen. Villkoren visar sig ha effekter för kommunikationen mellan aktörerna och för det lärande som skapas runt de målformuleringar och begrepp som diskuteras. Vidare visar resultatet de kompetenser som framträtt i målarbetet. I presentationen sammanfattas några av studiens resultat. Detta innebär en redogörelse för de krav som driver utvecklingen av arbetet samt för de komponenter som bildar bakomliggande villkor för aktörernas kommunikation och meningsskapande i samband med målarbete.

Research topic/aim Topic: Work Integrated Learning. Changes are part of our everyday life, so even of working life. There are various incentives for wanting to change something at work. When it comes to public organizations, there is a social responsibility to be organized in order to respond the needs and conditions of the society. Such an awareness, can be expressed in strategic plans in order to lead the organization in a intended direction and towards predetermined goals. The challenge is then to implement this in a complex organization with many areas of expertise. This requires communication between actors, where argumentation, negotiation and meaning-making becomes important. The interaction between the actors will have a crucial role for the interpretation of the goals and concepts. Furthermore the interaction will contribute to the "production of knowledge", therefore, the conditions for this need to be studied. The aim of the study is to describe how different concepts, related to the goals and visions, are interpreted by actors in different parts of the organization and how the knowledge and responsibility is negotiated by these actors in multiple settings. Based on this, I examine the transformation of knowledge, through discussions about the concepts. Theoretical and methodology framework The study has a socio-cultural approach to generate understanding of the interaction between different domains of knowledge. The data consist of observations of inter-professional meetings and related documents. Furthermore, data has been collected in three steps; 1) general goal documents, 2) observation of meetings, and 3) amended documents. Expected findings The discussions that take place in different settings and between different professionals highlights importance of the interaction. It illustrates that expert knowledge is important for the actors as they discuss the practical use of different concepts. The way that various professions contribute to the conversation, with specific examples and arguments, leads to meaning-making and knowledge about shared collective thinking and learning. Relevance to NERA The research highlights particular field of pedagogy, namely Adult learning-at work

Rapporten presenterar och diskuterar resultatet av en studie omkring en regionalt i Jönköpings län framtagen modell för rehabiliteringsutredning i primärvården – PR-team. Studien bygger på tre olika material och har genomförts som tre separata delstudier. Resultaten för delstudierna redovisas i rapporten var för sig.Den första delstudien bygger på material från ett register över samtliga patienter i primärvården i Jönköpings län som har en sjukskrivning som överstiger 28 dagar. Resultat från delstudien visar att en högre andel män genomgår PR-team vid privata vårdcentraler jämfört med kvinnor och att PR-teamutredningar vid offentliga vårdcentraler i en tredjedel av fallen genomfördes under de första 90 dagarna av sjukskrivningsperioden. Vidare noterades att psykisk ohälsa angavs oftare för kvinnor än för män samt att nästan dubbelt så många kvinnor som män avslutades mot arbete eller studier.Den andra delstudien bygger på observationer av genomförda möten i rehabiliteringsteamet där den sammanvägda bedömningen av rehabiliteringsutredningen diskuteras och dokument­eras. I delstudien ingår även intervjuer med mötesdeltagare i så kallade PR-teammöten. Resultatet visar att ett PR-teammöte utgörs av flera delar och att en relativt stor del av mötestiden handlar om hur dokumentationen ska ske och hur olika tolkningar ska göras för att kunna fylla i blanketten på ett korrekt sätt. Det märktes stor skillnad mellan teamen vilket sannolikt berodde på respektive teams vana att arbeta enligt modellen för PR-team samt möjligen en påverkan av att observeras och spelas in.Den tredje delstudien är en analys av dokumentationen från 177 rehabiliteringsutredningar. Analysen visar att dokumentationen utgör en textgenre som nästan helt saknar uttalade subjekt. Det gäller både patienten som texten handlar om och den/de personer som gör bedöm­ningen. I den tematiska analysen framstår smärtproblematik som den främsta anledningen till att en teamutredning genomförs. Tre fjärdedelar av utredningarna handlade om kvinnor. Lång sjukskrivningshistoria, låg utbildning och migrationshistoria framstod som särskilda sårbarhetsfaktorer där såväl att patientens framtidsbild som att teamets bedömning pekade mot ringa förutsättningar för återgång till arbete.