Hur marknadsför sig svenska lärosäten bildmässigt? Vilka bilder används och vad har de för betydelse för normer och inkludering?

Högskolan Västs forskning presenterades i Universitets- och högskolerådets webbinarieserie Kvalitetsdrivet

I maj presenterade Camilla Seitl och Åsa Rejnö vid Högskolan Väst sin forskning om normer och representation i marknadsföringsbilder på svenska lärosätens webbplatser inom ramen för Universitets- och högskolerådets webbinarieserie Kvalitetsdrivet.

Webbinarieserien vänder sig särskilt till de som arbetar med breddad rekrytering och breddat deltagande men är öppet för alla intresserade. Webbinarierna har haft cirka 70 anmälda och 50 deltagare. Det här webbinariet slog rekord med 240 anmälda varav 170 deltog.

Webbinariet är 45 minuter inklusive tid för frågor. Ämnet engagerade deltagarna och vi fick många frågor om studien, men också kommentarer om att deltagarna inte fullt ut reflekterat över de budskap bilder skickar och den påverkan valet av bilder kan ha. Av de som deltog framkom att tankar om normer och inkludering inte var faktorer som vanligen vägdes in vid val av bilder för marknadsföringen av utbildningar.

 UHR: Webbinarium Kvalitetsdrivet: Måndagen den 27 maj kl 13:00-13:45

Högskolan Väst presenterar en studie där de undersökt normer och representation i marknadsföringsbilder på svenska lärosätens webbplatser. Studien har genomförts inom ramen för forskningsprojektet ”Bilden av – normer i utbildning”. Materialet i studien baseras på bilder från ingenjörsutbildningar, ekonomiutbildningar och sjuksköterskeprogram från olika lärosäten, totalt 78 program i Sverige. Studien visar att bilderna inom högre utbildning till viss del reproducerar stereotypa normer. Genom att öka kunskapen om bildernas betydelse och sträva efter en mångfald kan vi undvika stereotypiska könsnormer och inkludera fler personer till de olika programmen. Webbinariet vänder sig framförallt till dig som är intresserad av och arbetar med breddad rekrytering och deltagande inom högskolesektorn. Du kan både arbeta med stöd, kommunikation, marknadsföring, administration och samverkan inom förvaltning eller arbeta inom akademien med utbildning och forskning. Det kan också vara intressant för dig inom skolsektorn på olika nivåer.

The tradition of physical presence in Higher education has existed for years. Hybrid learning designs have emerged in recent years as a complement to the traditional way of teaching. This has created flexibility in education independent of time and place. The growing number of students puts further emphasis on the ambition of obtaining an education of high quality. Hence, it becomes critical to gather comprehension of how long-distance students perceive online-teaching in a synchronous hybrid-form, interconnected with traditional classroom teaching. The purpose is thus to gain an in-depth understanding of the factors affecting the experience of learning and engagement through the perspective of Zoom. The data constitutes of 22 hours observation of Zoom-held lectures complemented with interviews from two long-distance students to enable an in-depth dimension of understanding the perspective of Zoom. The theory perspective used is Community of Inquiry.

he results highlight key conditions for the learning experience in the studied course and show that participation through Zoom in a hybrid classroom affects social and cognitive presence, which limits the interaction between physical classrooms and Zoom and provides selective access to ongoing classroom activities that slow down the learning process. Here introduce the term ClassZoom to describe this phenomenon.

The tradition of physical presence in higher education has existed for years. Hybrid learning designs have emerged in recent years as a complement to the traditional way of teaching. This has created flexibility in education independent of time and place. The increasing number of students underscores an ambition to obtain high-quality education. Hence, it becomes critical understand how distance students residing in other countries perceive online-teaching in a synchronous hybrid-form, interconnected with traditional classroom teaching. The purpose is thus to gain an in-depth understanding of the factors affecting the experience of learning and engagement through Zoom. The data consists of 22 hours’ observation of Zoom lectures, supplemented by interviews with two distance students, to enable an in-depth understanding of the Zoom teaching model. The theoretical approach used is Community of Inquiry. The results highlight key conditions for the learning experience in the studied course and show that participation through Zoom in a hybrid classroom affects social and cognitive presence. This limits the interaction between physical classrooms and Zoom rooms and causes limited access to ongoing classroom activities, which slows down the learning process.

För att attrahera och behålla duktiga medarbetare inom välfärdsyrken behöver värdet av vissa kvalitéer lyftas fram. I välfärdsyrken och yrken där man skapar relation med andra människor behövs förmågor som inte bara går att uttrycka i text, utan även sådan typ av kunskap som kommer till uttryck genom handling, praktisk kunskap. Förståelse måste därför visas för anställdas erfarenhet, och praktisk handling behöver synliggöras och tillvaratas.

Denna studie har fokus på att belysa praktisk kunskap i arbete som förskolepedagog, i en kontext av nytänkande. Genom införandet av en ny arbetsuppgift har gamla rutiner och trygghet rivits upp och nyskapande har getts utrymme. Arbetet har fått ett annat innehåll och gränser har suddats ut. Vad som bör göras är plötsligt oklart, vilket skapar ovisshet men också möjligheter. I studien belyses och diskuteras tillämpningen av en avgränsad aktivitet i pedagogers arbete mot uppfattningen av formella krav och förväntningar.

Syftet med studien är att identifiera vad som kan anses utgöra praktisk kunskap i den studerade kontexten och problematisera det i relation till förvändningar om hur arbetet bör göras. Det innebär att ta reda på hur pedagoger beskriver det som kan anses vara praktisk kunskap och hur kunskapen kommer till användning mot bakgrund av verksamhetens formaliserade aktiviteter.

Studien bygger på samtal i fokusgrupper där förskollärare diskuterar sin erfarenhet och kunskap: vad de gör, sitt kunnande, sin profession och tillämpningen av det nya arbetssättet. Vidare har intervjuer med ledning gjorts om tankarna bakom införandet av arbetssättet. Genom samtal om en avgränsad arbetsuppgift belyses yrkespraktik och yrkesvardag. Ord sätts på innehåll och oskriven kunskap beskrivs. Kvaliteten i arbetet kretsar kring vad som är värdefullt för verksamheten, där verksamhetens personal och deras yrkeskunnande får en central plats.

I följande studie undersöks hur pedagoger beskriver sitt eget lärande och sin identitetsutveckling i ljuset av införandet av en ny typ av föräldrasamtal. Föräldrasamtalen som genomförts har skett på gruppnivå med föräldragrupper istället för de traditionella utvecklingssamtalen. I samtalen riktar pedagogerna in sig på interaktion och kollektivt lärande hos barn och vårt material för den här studien utgörs av texter som pedagogerna har skrivit för att reflektera över den nya samtalsmodellen. Syftet med studien är att förstå samtalen som en aktivitet genom vilken pedagogers lärande och identitet i arbete kan utvecklas. Texterna har analyserats genom innehållsanalys. Genom studien belystes hur förskolepedagogerna utmanas kunskapsmässigt i sammanhang med föräldrar och kollegor, varför det blir viktigt för pedagogerna att reflektera över arbetet och den egna utvecklingen. Resultatet visar hur dessa gruppsamtal bidrar till pedagogernas yrkesidentitet och lärande i arbete.

The following study examines how preschool teachers describe their own learning and their own identity development concerning the introduction of a new type of parent-teacher conference. The conversation that has been conducted has taken place with groups of parents instead of the traditional individual conversations between parents and preschool teachers. In the conversations, the preschool teachers focus on interaction and collective learning among children, and our material for this study consists of texts that the preschool teachers have written to stimulate reflection concerning the new conversation model. The purpose of the study is to understand the conversations as an activity through which a preschool teacher’s learning and identity at work can be developed. Using content analysis, the study highlights how preschool teachers are challenged in terms of knowledge in the context of parents and colleagues, which is why it becomes important for preschool teachers to reflect upon their work and their own development. In addition, the results show how these group conversations contribute to the preschool teacher’s professional identity and learning at work.

This article shows how students in Swedish higher education are being trained for future social work (e.g., practitioners and professionals working in elderly care). Their training consists of carrying out a social service evaluation of the needs of the elderly. The students complete a written task that largely mimics the investigation process used by social services in their effort to provide aid. In this way an assessment of the students’ various abilities is carried out and the students’ formulations and descriptions of an older individual are revealing. The empirical material is based on students’ evaluations of cases (the cases are constructed by teachers). These are written within the framework of university courses in social work. The results show that students use categorizations based on their ideas about age and aging. The article problematizes and discusses whether the descriptions can be considered reasonable in relation to the decisions that are then proposed by the students, thus highlighting ageism. It also appears that the educational context, within which learning is designed, can be influenced and that higher education could consciously raise these issues in a relevant way.

Marketing of higher education through images sends a messageabout the targeted audience. Our aim was to investigate normsand representation in marketing images on the websites of higher education institutions. Critical visual methodology was used to study images from Swedish higher education programs in engineering, economics, and nursing. The results show are production of already existing notions on societal norms and educational structure,  i.e. that typical male-  and  female-dominated programs are still cemented in their thinking about the students targeted. Present study show that there is a potentially untapped opportunity to influence future inequality in both the labor market and in higher education  throughmarketing. Imaging in marketing of higher education should therefore be well thought through and permeated by the pursuit of diversity in visual representations, so that stereotypical and norm-preserving images are avoided. Images that are more inclusive and show a greater variety of motif are needed.