Purpose:

This study focuses on higher education as a pathway to establishment in a new society for female immigrants and its role in well-being. Building on previous research that highlights social capital and empowerment as significant factors for successful establishment in a new society, and experiencing well-being, this study aims to explore if higher educationcan promote female immigrants’ establishment in Swedish society.

Methods:

Interviews were used to explore female immigrants’ experiences of higher educa-tion and establishment in Swedish society. Thematic analysis was used to analyse theempirical material, generating a nuanced understanding of the studied topic.

Results:

Higher education was found to promote establishment in Swedish society, ultimately leading to an experience of well-being. Pursuing higher education was perceived as a means of achieving personal fulfilment and success while fostering new social connections. Important factors in pursuing higher education included favourable living conditions, personal motivation, and a positive educational attitude.

Conclusion:

The study provides insights into female immigrants’ higher education experiences in a context that promotes establishment in Swedish society and well-being. However, more research is needed to fully investigate the driving factors for female immigrants pursuing higher education, considering their migrant background and living conditions.

Family Check-up (FCU) was introduced in Sweden more than a decade ago. Little is known about what parents experience as FCU’s key mechanisms leading to changes in parenting. The aim of this study was to investigate Swedish parents’ satisfaction with FCU, and their experiences of facilitators and barriers for making changes in their parenting. A mixed methods approach was employed using a parent satisfaction questionnaire (n = 77) and focusgroups (n = 15). General satisfaction with FCU was adequate, with an average rating of 4 on a five-point scale (range 3.1–4.6). The analysis of quantitative and qualitative data resulted in eight themes representing facilitators and four themes representing barriers, organized into three categories: (1) access and engagement; (2) therapeutic process; and (3) program components. Ease of access to FCU facilitated initial engagement. Individual tailoring and access to FCU during different phases of change facilitated sustained engagement and change. Therapeutic process facilitators were a meaningful, supportive relationship with the provider, psychological benefits for parents and benefits for the whole family. Program components that facilitated change in parenting were new learning of parenting strategies and use of helpful techniques such as videotaping and home practice. Negative experiences with service systems prior to starting FCU, parent psychological barriers, and parent-provider mismatch were described as potential barriers. Some parents desired other program formats that were not offered, and some felt that new learning was insufficient to improve child behavior. Understanding the parent perspective can contribute to successful future work with implementing FCU.

Denna avhandling handlar om professionellt lärande och utveckling i familjebehandlande socialt arbete. Mer specifikt fokuseras reflektion och evidensbaserad praktik (EBP). Socialt arbete är en komplex och dynamisk praktik vilket ställer krav på många olika förmågor hos de professionella. För att hantera praktiken beskrivs reflektion ofta som ett viktigt verktyg. Reflektion är betydelsefullt för erfarenhetsbaserat lärande, beskrivs som viktigt för att undvika risker och misstag i praktiken och kan leda till ökad produktivitet. Trots dess många goda effekter tycks tid och andra resurser för reflektion och reflekterande praktik ha minskat till förmån för andra inslag för kvalitetssäkring inslag. Ett exempel är EBP som fått ökad uppmärksamhet under det senaste decenniet.

Evidensbaserade modeller har förespråkats för kunskapsutveckling baserad på systematiskt prövad, vetenskaplig kunskap i socialtjänstens verksamhet. Till följd har olika kunskapsformer ställts mot varandra i utformningen av praktiken och forskningsbaserad kunskap beskrivs ofta som mer legitim och säker än erfarenhetsbaserad. Samtidigt betonas både praktisk kunskap och reflektionsförmåga som ovärderliga för en praktik som socialt arbete. Kritik riktas även mot EBP och evidensbaserade modeller, till exempel därför att de används för att driva standardisering av arbetet och kontroll av medarbetare för långt.

Evidensbaserade modellers ofta manualbaserade format kritiseras dessutom för att reducera professionellas handlingsutrymme och möjlighet till eftertanke. I avhandlingen studeras socialarbetares förståelse och användning av reflektion samt vilken roll reflektion har för professionellt lärande och kunskapsutveckling. Ett ytterligare fokus är organisatoriska förutsättningar för reflektion, evidensbaserat arbete samt professionellt lärande och kunskapsutveckling. Det empiriska materialet består av fokusgrupper med socialarbetare aktiva inom familjebehandling. Socialarbetare med och utan utbildning i föräldrastödsmodellen Family Check-Up (FCU), som i avhandlingen utgör exempel på en evidensbaserad modell, deltog i studien.

Resultaten belyser socialarbetarbetarnas betoning av vikten av reflektion i familjebehandlande socialt arbete. Reflektion beskrevs som ett verktyg för process och progression i klientarbetet, som en skyddsmekanism för att hantera svåra och emotionellt laddade situationer och som legitimerande i den professionella rollen. Reflektion beskrevs även som viktigt för professionellt lärande och kunskapsutveckling, både för att etablera lärande från erfarenhet och för att integrera forskningsbaserad kunskap i praktiskt arbete. Trots dess kvalitetsdrivande karaktär beskrevs minskat utrymme för reflekterande praktik, inte minst tidsmässigt. Resultaten belyser också hur arbetet med FCU, som en evidensbaserad modell, ansågs kräva reflektion samt att det kändes mer "tillåtet" att reflektera i FCU-arbetet varför det beskrevs som reflektionsfrämjande. Även FCU-arbetet beskrevs försvåras av brist på tid. Organisatoriska förutsättningar tycks därför viktigt för både reflektion och evidensbaserat arbete. För att skapa goda förutsättningar behövs fördjupad förståelse för båda arbetsformerna, inte minst hos beslutsfattare. Både personliga och externa faktorer är viktiga och måste beaktas för att möjliggöra en evidensbaserad och reflekterande praktik.

Evidensbaserad praktik (EBP) har sedan 2000-talet fått en ökad användningsgrad inom människorelaterade yrken, t ex inom verksamheter såsom elevhälsan och socialtjänsten, vars professioner uppmuntras till att arbeta evidensbaserat för att höja graden av kunskapsanvändning och kunskapsutvecklinginom fältet.I den här artikeln kommer vi att beskriva hur förståelsen,inställningen och kunskapen kring EBP och dess relaterade arbetssätt är i stort behov av att problematiseras, då dessa inte sällan bygger på förutfattade meningar och okunskap, vilket i sin tur har resulterat i ett för EBP oförtjänt rykte.

The integration of evidence-based practice (EBP) in human service organizations has increased during the last decade. Providing the best possible treatment by applying research and considering the client’s specific needs, EBP is recommended for human service organizations. However, due to its oftentimes manual-based format, critics claim that EBP is a result of increased focus on cost-efficiency, control, and standardization of work. Different conceptualizations of EBP appear to prevail, highlighting the need for more studies that investigate different perspectives and experiences (e.g., that of professionals). In this study, focus group interviews were conducted with family support social workers (n = 19) in Sweden who are trained and active in the evidence-based model Family Check-Up (FCU). Participants reported that FCU promotes professional learning and development, especially experiential learning. Those interviewed felt that research/evidence provided a certain “weight” to the therapeutic situation, so that they were not merely treating patients based on their own opinions. Further, FCU was described as empowering and developmental, with an encouraging, reflective, and reinforcing client-related approach. However, to enable these kinds of positive outcomes of EBP, organizations must provide sufficient time and resources devoted to the practical application of EBP.