Research topic/aim

Several researchers (e.g., McDonald et al., 2013) have drawn attention to student teachers' challenges in developing profession-specific knowledge in today's organization with theoretical campus courses and work-based training at schools. McDonald et al. have shown a model for developing teacher students’ knowledge in teaching in a learning cycle in four areas:(a) analyzing teaching situations, (b) learning about activities through, e.g., modeling, (c) practicing teaching through micro-teaching, and (d) applying teaching with students in authentic situations. Younger students' mathematical development correlates strongly to their teachers' subject didactic knowledge (Ball et al., 2008). Additionally, micro-teaching develops student teachers' profession-specific knowledge (Pekdağ et al., 2020). This study investigates students' confidence in their ability to teach mathematics and how it changes when they conduct micro-teaching before their practice.

Theoretical framework

The theoretical framework relies on Bandura's theory of self-efficacity (1997), which deals with the individual's beliefs about competence, not teaching ability. However, there is a clear connection between teachers' perceptions of their competence and their students' performance, meaning that confidence in one's ability can guide how one teaches (Caprara et al., 2006).

Methodological design

The study was conducted in one course in mathematics. After lectures, the teachers supported the students to plan their lessons for preschool class students. The lessons were conducted in small groups on campus. Afterward, the students got oral feedback according to a structured observation protocol. The same lessons were later conducted at their practice. Finally, the process was discussed at seminars led by the teacher educators. Data collection has taken place through focus groups to capture the students' experience of micro-teaching and if/how it has changed their confidence in teaching mathematics. Theoretical tools of analysis are four aspects that support the development of self-esteem (Bandura, 1997): (a) staging experiences, (b) vicarious experiences, (c) social persuasion, and (d) physiological and emotional experiences.

Expected conclusions/findings

The students experienced micro-teaching as educational and felt well-prepared before teaching in class. Studying other student's teaching means that the students deepen their knowledge of other areas of mathematics and provide teaching ideas. Continuous feedback on limited content was perceived positively. After completing the micro-teaching process, the students experienced better self-confidence regarding planning, teaching, and teaching in mathematics. Relevance to Nordic educational research To teach teacher students in teaching is a challenge for every teacher educator in all Nordic countries. Therefore, this research on how to support student´s professional knowledge in teaching is interesting and relevant to teaching and teacher education.

Vid matematikutbildningen i lärarprogrammen vid Högskolan Väst (HV) genomförs ett utvecklings- och forskningsprojekt (med flera delstudier) för att stödja lärarstudenter att utveckla specifik yrkeskunskap som förbereder dem för undervisningens komplexitet. Kontexten i den här studien är förskoleklassen, den skolform som ska knyta samman förskolans och skolans pedagogik. I en granskning av undervisningen i förskoleklassen (Skolinspektionen, 2015) framkom att endast en fjärdedel av eleverna får en undervisning som motsvarar läroplanens övergripande mål för kunskaper. Det finns därför ett stort behov av att utveckla undervisningen i förskoleklass. Detta gäller särskilt undervisningen i matematik.

Teoretisk utgångspunkt i projektet är Banduras teori om självtillit i att undervisa (1997). Forskningen behandlar individens föreställningar om sin kompetens och inte den reella undervisningsförmågan. Det finns dock en tydlig koppling mellan lärares uppfattningar om sin kompetens och vad deras elever presterar. I studien undersöker vi lärarstudenters tilltro till deras egen förmåga att undervisa i matematik och hur den förändras när studenterna får genomföra micro-teaching inför sin VFU (Pekdağ et al., 2020).

Studien inleddes med att studenterna fick undervisning i matematik och därefter med handledningsstöd planera en matematiklektion. Lärarutbildare och studentkollegor gav feedback via ett strukturerat observationsprotokoll i ett intilliggande hybridklassrum. Samma undervisningssession genomfördes sedan på VFU där läraren observerade och gav feedback. Datainsamling har skett genom fokusgrupper för att fånga studenternas upplevelse av micro-teaching och om/hur den förändrat deras tillit till att undervisa i matematik. Teoretiskt analysverktyg är fyra aspekter som stöd för utveckling av självtillit (Bandura, 1997).

Generellt upplevde studenterna micro-teaching som lärorikt och vill gärna möta liknande upplägg igen. Kontinuerlig återkoppling på ett begränsat innehåll upplevdes positivt. Studenterna tyckte tekniken med micro-teaching var en bra lärsituation, som blandade teori och praktik samt gav dem nya perspektiv på deras egen undervisning, en “levande kunskap”.

Att förstå olika aspekter av tid anses svårt för yngre barn. Mätningar innebär att jämföra storheter och att egenskaper hos föremål kan mätas och beräknas. Därför kan mätning av tid upplevas som mer abstrakt än att exempelvis mäta längd eller volym. I artikeln ges exempel på när barn i olika förskolor utmanas att utforska tid i lek och i samtal med andra barn och vuxna.

I detta kapitel diskuterar vi kunskaper och kunskapande i förhållande till individ och grupp. Vilka föreskrifter finns i styrdokumenten? Vi dröjer oss också kvar vid hur läraren, i sin undervisning, kan främja elevernas kunskapande? Hur möter läraren de enskilda eleverna och hur kan läraren utnyttja gruppdynamiken? Och, inte minst viktigt, hur kan läraren skapa trygga grupper där varje elev får lära och utvecklas harmoniskt och där ingen blir utanför och tappar landfästet? Slutligen knyter vi ihop detta genom att belysa undervisningen i lärarutbildningen – hur kan studenterna hitta sina segelleder och ankarplatser i fritidshemmet, skolan och förskolan?