Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Publications (3 of 3) Show all publications
Hellman, S., Kastberg, G. & Siverbo, S. (2019). Lean och processer i hälso- och sjukvården. Lund: Studentlitteratur AB
Open this publication in new window or tab >>Lean och processer i hälso- och sjukvården
2019 (Swedish)Book (Other academic)
Abstract [sv]

Lean och styrning av processer är allt vanligare styrmetoder i hälso- och sjukvården. Introducerandet sker med förhoppning om ökad effektivitet: inte genom att alla springer snabbare, utan genom ett mer väl genomtänkt och planerat arbete. På så sätt kan onödiga moment reduceras, misstag minskas och mer värde för patienter skapas. Lean har införts på olika sätt i olika organisationer men har en kärna i dess betoning av helhetssyn och processer. Ambitionen i denna bok är att utifrån hälso-och sjukvårdens förutsättningar ge en nyanserad bild av fenomenet.

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Studentlitteratur AB, 2019. p. 152
Keywords
Lean production, Sjukvårdsorganisation, Organisatorisk effektivitet
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy Business Administration
Research subject
SOCIAL SCIENCE, Public administration
Identifiers
urn:nbn:se:hv:diva-14870 (URN)978-91-44-12597-8 (ISBN)
Available from: 2020-01-16 Created: 2020-01-16 Last updated: 2020-01-16Bibliographically approved
Siverbo, S., Andersson, M., Galan, N., Hellman, S., Jansson, E., Lindh, K., . . . Svensson, A. (2018). #metoo-management. Trollhättan: Högskolan Väst
Open this publication in new window or tab >>#metoo-management
Show others...
2018 (Swedish)Book (Other academic)
Abstract [sv]

För ett drygt år sedan inleddes #metoo-rörelsen, vilken påminner oss om att det finns brister i samhället även om allt ser bra ut på ytan. Mycket talar för att #metoo inte är en övergående fluga. Det handlar inte om en samordnad aktion med ett tydligt mål och det finns heller ingen ledare för rörelsen. #metoo är en självorganiserad rörelse, ett sätt att synliggöra det som under snart sagt hela mänsklighetens historia har förtigits, förnekats och bagatelliserats trots att alla har vetat. Den här rapporten belyser #metoo-rörelsens inverkan på organisationer ur ett managementperspektiv. Vi är intresserade av fenomenet #metoo-management, vilket vi definierar som organisationers arbete med att förebygga och hantera sexuella trakasserier som en följd av #metoo-rörelsen. Det första syftet med rapporten är att ta reda på om #metoo-management förekommer. Det andra syftet är att utforska hur organisationer arbetar med #metoo-management. Det tredje syftet är att förklara varför organisationer väljer att arbeta med #metoo- management på olika sätt. Baserat på intervjuer med företrädare för tio organisationer – i flera fall väldigt olika – har vi konstaterat att #metoo-rörelsen har gett upphov till #metoo- management. Mer precist handlar #metoo-management om flera olika åtgärder och aktiviteter. Organisationer har återupprepat och preciserat sina programförklaringar mot sexuella trakasserier. Programmen har fått förnyad spridning på arbetsplatserna och ytterligare åtgärder för programefterlevnad har vidtagits. Procedurer för klagomålshantering har utvecklats, utbildningar har initierats och riskfaktorer har identifierats och reducerats. Inte minst har förekomsten av problem med sexuella trakasserier inventerats. Något överraskande kunde vi notera att det inte fanns något exempel på att programmen mot sexuella trakasserier utvärderades och att det saknades planer för att minska beroendeförhållanden mellan chefer och anställda i de organisationer där dessa var betydande. Det är viktigt att betona att det finns betydande skillnader mellan organisationer i hur intensivt arbetet med #metoo-management har bedrivits. Skillnaderna förefaller bero på flera olika faktorer. En är att incidensen av sexuella trakasserier är olika och en annan att organisationer gör olika bedömningar av hur stor skada uppdagade fall skulle göra på arbetsgivarvarumärket. Ytterligare förklaringar till intensiteten i arbetet är skillnader i hur ambitiöst arbetet har varit innan #metoo- rörelsen och att det i vissa organisationer finns större kunskaper om riskfaktorer än i andra. Slutligen förefaller organisationens storlek och synlighet spela roll genom att de är mer påpassade och därför har större anledning att undvika problem som väcker negativ uppmärksamhet

Abstract [en]

Just over a year ago the #metoo movement began, which is a reminder that there are faults in society even if everything looks fine on the surface. There are many signs that #metoo is not a passing phenomenon. This is not a coordinated action with a clear goal, nor is there any one leader of the movement. The #metoo movement is self-organized, a way to make visible what over basically all of human history has been silenced, denied and trivialized, even though everyone has known about it. This report takes a look at the #metoo movement's impact on organisations from a management perspective. We are interested in the phenomenon of "#metoo management", which we define as organisations' work to prevent and deal with sexual harassment (or assault) as a result of the #metoo movement. The primary purpose of the report is to find out if #metoo management exists. The second purpose is to investigate how organisations work with #metoo management. A third purpose is to explain why organisations choose to work with #metoo management in different ways. Based on interviews with representatives of ten organisations, in several cases quite different, we have determined that the #metoo movement has indeed given rise to #metoo management. More precisely, #metoo management refers to a number of different measures and activities. Organisations have restated and specified their policies about sexual harassment. The programs have been given renewed distribution at workplaces and additional measures for program compliance have been taken. Procedures for complaint processing have been developed, trainings have been initiated and risk factors have been identified and reduced. Not least, the occurrence of problems with sexual harassment has been quantified. Somewhat surprisingly, we noted that there was no example that the programs against sexual harassment were evaluated and that plans were lacking for reducing dependency relationships between supervisors and employees in the organisations where these were significant. It is important to emphasize that there are significant differences between organisations in how intensively the work with #metoo management has been pursued. The differences seem to depend on several different factors. One is that the incidence of sexual harassment varies, and another is that organisations make varying assessments of how much damage publicized cases would have on the employer's brand. Additional explanations for the intensity of the work are differences in how ambitious the process was prior to the #metoo movement, and that in certain organisations there is greater awareness of risk factors than in others. Finally, the organisation's size and visibility appear to play a role in that those that are more closely monitored have greater reason to avoid problems that attract negative attention.

Place, publisher, year, edition, pages
Trollhättan: Högskolan Väst, 2018
Series
Reports University West, ISSN 2002-6188, E-ISSN 2002-6196 ; 2018:6
Keywords
#metoo, #metoo management, sexual harassment, #metoo, #metoo-management, sexuella trakasserier
National Category
Business Administration
Research subject
SOCIAL SCIENCE, Business administration
Identifiers
urn:nbn:se:hv:diva-13433 (URN)978-91-88847-20-1 (ISBN)
Available from: 2019-01-21 Created: 2019-01-21 Last updated: 2019-03-18
Hellman, S. (2016). Förändringsprogram i hälso- och sjukvården: Nätverkskonstruktioner som möjliggör och försvårar införandet av lean. (Doctoral dissertation). Karlstad: Karlstad University Press
Open this publication in new window or tab >>Förändringsprogram i hälso- och sjukvården: Nätverkskonstruktioner som möjliggör och försvårar införandet av lean
2016 (Swedish)Doctoral thesis, monograph (Other academic)
Alternative title[en]
Change programmes in a healthcare organisation : Networks constructions that enable or impede the deployment of lean
Abstract [sv]

Kan förändringsprogram från den japanska bilindustrin lösa framtidens utmaningar inom hälso- och sjukvården? Ja, tycks svaret på frågan vara. Allt fler hälso- och sjukvårdsorganisationer väljer nämligen att införa och tillämpa lean i hopp om att öka kvalitet och effektivitet. I denna bok följer Stefan Hellman införandet av lean i ett av Sveriges landsting. Tidigare forskning visar att förändringsprogram som lean kan resultera i positiva effekter när det införs i hälso- och sjukvården. Införandet är emellertid förknippat med problem. Hellman visar att det både finns anhängare och motståndare till lean. Han intervjuar och observerar anhängarna och motståndarna och identifierar därigenom hur de går tillväga för att underlätta respektive försvåra införandet av lean. Därigenom ger Hellman en inblick i hälso- och sjukvårdens komplexitet och visar vilka konsekvenser den ger när förändringsprogram införs i praktiken.

Abstract [en]

Within the public sector great change efforts are currently made to meet future challenges. In the area of health care, change initiatives are implemented to enhance quality and efficiency. To this end, a lean change programme is being widely introduced in Sweden as well as internationally. The overriding aim of this study is to increase knowledge of what happens when change programmes, CP, such as lean are implemented in a healthcare organisation, HCO.Previous research has shown that the main obstacle to implementing CP in HCO:s is their complexity. However, the complexity has often been reduced, as different factors such as management, professions, organisation and control have been studied separately. To fully capture the complexity of the HCO the Actor Network Theory, ANT, was used in this study. In line with ANT, introducing lean can be described in terms of a translation process in which human and non-human actors are woven into a network. This approach allows for the incorporation of various factors in the study of a change process in a complex organisation. Drawing on ANT, this thesis explores how network constructions enable or impede change programmes.The approach is based on ethnographic monitoring of the implementation of lean in the Värmland county council public healthcare organisation. As a result of the holistic perspective, the study provides detailed descriptions of how complexity impacts on the implementation. It displays the relations enabling or impeding the implementation of CP and the methods actors use to establish and defend the relations.The contribution of the study is threefold. Empirically, the study monitors a HCO aiming to implement full-scale lean as philosophy, principle and tool. Methodologically, the study evaluates ANT as a methodological theory to study CP in a HCO. Finally, the domain-specific contribution of the study is its identification of the relations and methods that impact on lean deployment.

Place, publisher, year, edition, pages
Karlstad: Karlstad University Press, 2016. p. 194
Series
Karlstad University Studies, ISSN 1403-8099 ; 5
Keywords
Förändringsprogram, hälso- och sjukvård, lean, Actor Network Theory
National Category
Business Administration
Research subject
SOCIAL SCIENCE, Business administration
Identifiers
urn:nbn:se:hv:diva-10005 (URN)978-91-7063-682-0 (ISBN)
Opponent
Supervisors
Available from: 2016-10-17 Created: 2016-10-17 Last updated: 2020-03-31Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-1404-1850

Search in DiVA

Show all publications