Open this publication in new window or tab >>2024 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [en]
The academy, like any other workplace, is characterized by social, difference-creating processes that, seemly inevitably, results in unequal working conditions among employees. Subtile, informal structures of power, as opposed to the formal once, are both complex and difficult to detect, but research show that patterns of inequality based primarily on gender, ethnicity, religion and language create difficult obstacles to inclusion and equal treatment in academia. So, how about University West? How inclusive are we as an organization? What do the employees themselves have to say, if asked? The overall aim of our research project was, in accordance with the above-mentioned questions, to seek knowledge about employees’ thoughts on, and experiences of, inclusion in everyday working life at University West, with a particular focus on ethnicity.
Both qualitative and quantitative research methods were used for collecting and processing of data. In order to gain an overview of employees’ perceptions of inclusion at University West, a questionnaire, primarily linked to the seven grounds of discrimination, was distributed to all employees. In total 101 responses were received. In parallel with the survey, thirteen in-depth interviews were conducted with employees at the university’s various work units. A comprehensive interview guide with relatively open questions about work and career opportunities was used. The majority of the interviewees are teachers and researchers, and most of them have a migrant background.
The survey shows that experiences of differential treatment are mainly related to gender, age, academic position and social class. Respondents with a migrant background feel that they receive less respect from colleagues than those with a Swedish background, and the same applies to those who consider it difficult to communicate in Swedish. Disparaging comments in everyday work life are mainly linked to factors such as not being able to speak Swedish, nationality, age and ethnicity. The prevalence of derogatory speech about both women and men shows relatively high figures.
During the interviews, it emerged that most of the informants enjoy their work, but that some problematic patterns and behaviours make it difficult to feel welcomed and completely “at home” within the organization. “Us - and - them” categorizations, not least based on ethnic background, but also based on gender, age and religion, are highlighted. A lack of curiosity about experiences and competencies of “others”, alongside with a mono-lingual norm where a perceived demand for “correct” Swedish reinforces the presence of a non-inclusive mono-culture and a feeling of constantly being positioned as “the Other” in everyday working life. Language, not unexpectedly, emerges as a key factor in the demarcation between “us” and “them”, as do restrictive behaviour codes and other local norms. There are several perceived obstacles to work and career opportunities, but the one that most often is mentioned is a lack of personal connections and informal networks within which inquiries and recruitment are perceived to take place on a personal basis rather than on documented experience, merits and skills. Allying oneself with the “right” people, making friends with persons who has power and influence, is seen as a fundamental prerequisite for moving upwards within the organization. The interviewees also pointed to a culture of silence in which it is perceived as difficult, or futile, to raise problems relating to discrimination, racist jargon or sexual harassments. A lack of transparency when it comes to internal funding and recruitment, and a clear discrepancy between organisation’s articulated values and what it really looks like in reality, are further examples of problems raised.
In summary, the empirical data shows us that employees have various experiences of exclusionary behaviors, mechanisms and patterns in everyday working life at Högskolan Väst, and that a greater sensitivity among colleagues and management to unequal working conditions and issues concerning inclusion, is requested. Our hope is that this study will contribute to a more open discussion about these types of sensitive issues, issues that more often need to be addressed as a common problem for the entire organization, rather than a problem for just a few.
Abstract [sv]
Akademin, precis som alla andra arbetsplatser, kännetecknas av sociala, skillnadsskapande processer som till synes oundvikligen resulterar i ojämlika arbetsvillkor bland de anställda. Subtila, informella maktstrukturer, till skillnad från de formella, är både komplexa och svåra att upptäcka, men forskning visar att mönster av ojämlikhet baserade på främst kön, etnicitet, religion och språk skapar svåra hinder för inkludering och likabehandling inom akademin. Så, vad sägs om Högskolan Väst? Hur inkluderande är Högskolan Väst som organisation? Vad har de anställda själva att säga om de tillfrågas? Det övergripande syftet med vårt forskningsprojekt var att, i enlighet med ovan nämnda frågeställningar, söka kunskap om anställdas tankar om, och erfarenheter av, inkludering i det dagliga arbetslivet på Högskolan Väst, med särskilt fokus på etnicitet.
Både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder användes för insamling och bearbetning av data. För att få en överblick över medarbetarnas uppfattningar om inkludering på Högskolan Väst skickades en enkät, främst kopplad till de sju diskrimineringsgrunderna, ut till samtliga medarbetare. Sammanlagt inkom 101 svar. Parallellt med kartläggningen genomfördes tretton djupintervjuer med medarbetare på högskolans olika arbetsenheter. En omfattande intervjuguide med relativt öppna frågor om arbete och karriärmöjligheter användes. Största delen av de intervjuade är lärare och forskare, och de flesta av dem har invandrarbakgrund.
Undersökningen visar att upplevelser av särbehandling främst är relaterade till kön, ålder, akademisk position och social klass. Respondenter med invandrarbakgrund upplever att de får mindre respekt från kollegor än de med svensk bakgrund, och detsamma gäller de som anser att det är svårt att kommunicera på svenska. Nedsättande kommentarer i vardagen är främst kopplade till faktorer som att inte kunna svenska, nationalitet, ålder och etnicitet. Förekomsten av nedsättande uttalanden om både kvinnor och män är relativt hög.
Under intervjuerna framkom att de flesta av informanterna trivs med sitt arbete, men att vissa problematiska mönster och beteenden gör det svårt att känna sig välkommen och helt ”hemma” inom organisationen. ”Vi-och-dom”-kategoriseringar, inte minst utifrån etnisk bakgrund, men även utifrån kön, ålder och religion, lyfts fram. En brist på nyfikenhet på ”de andras” erfarenheter och kompetenser, tillsammans med en enspråkig norm där ett upplevt krav på ”korrekt” svenska förstärker närvaron av en icke-inkluderande monokultur och en känsla av att ständigt positioneras som ”den Andre” i det dagliga arbetslivet. Språket framstår inte oväntat som en nyckelfaktor i gränsdragningen mellan ”vi” och ”dem”, liksom restriktiva beteenderegler och andra lokala normer. Det finns flera upplevda hinder för arbets- och karriärmöjligheter, men det som oftast nämns är brist på personliga kontakter och informella nätverk där förfrågningar och rekryteringar upplevs ske på personliga grunder snarare än på dokumenterad erfarenhet, meriter och kompetens. Att alliera sig med ”rätt” personer, att bli vän med personer som har makt och inflytande, ses som en grundläggande förutsättning för att komma uppåt inom organisationen. De intervjuade pekade också på en tystnadskultur där det upplevs som svårt, eller meningslöst, att ta upp problem som rör diskriminering, rasistisk jargong eller sexuella trakasserier. Bristande transparens när det gäller intern finansiering och rekrytering, och en tydlig diskrepans mellan offentliga värderingar och hur det verkligen ser ut i verkligheten, är ytterligare exempel på problem som framkommer.
Place, publisher, year, edition, pages
Trollhättan: Högskolan Väst, 2024. p. 49
Keywords
inclusion, exclusion, academia, ethnicity, monocultural norm, inkludering, exkludering, akademi, etnicitet, monokulturell norm
National Category
Work Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:hv:diva-22576 (URN)978-91-89325-93-7 (ISBN)
2024-10-312024-10-312024-10-31