There is a need for more knowledge about how to enhance children’s participation in the assessment process when applying for support in accordance with the Swedish Disability Act (SDA). Here, Augmentative and Alternative Communication (AAC) has been highlighted as a successful way of letting children have a say in matters that concern their everyday lives. This study examines, from social workers’ perspectives, how increased participation can be made possible for children with disabilities during the process of decision-making and planning for support. Based on focus group interviews (N = 17) and individual interviews (N = 11) the findings reveal that the social worker shows a readiness to listen to children’s voices. However, they experience a range of both facilitating, but predominantly complicating, factors when meeting with the child and their parents. It is argued that the social workers’ professional discretion to some extent is influenced by the prevailing organisational culture, where a permissive work climate and proactive leadership are attributed great importance.

Det behövs mer kunskap om hur barns delaktighet kan stärkas i bedömningsprocessen vid ansökan om stöd enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Här har Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) lyfts fram som ett framgångsrikt sätt att låta barn komma till tals i frågor som rör deras vardag. Denna studie undersöker, utifrån socialarbetares perspektiv, hur ökad delaktighet kan möjliggöras för barn med funktionsnedsättning under beslutsfattande och planering för stöd. Baserat på fokusgruppsintervjuer (N = 17) och individuella intervjuer (N = 11) visar resultaten att den handläggande socialarbetaren ofta visar en beredskap och vilja att lyssna på barns röster. De upplever dock en rad både underlättande men framför allt komplicerande faktorer i mötet med barnet och dess föräldrar. Studien konkluderar att socialarbetarnas professionella handlingsutrymme för att främja barns delaktighet i utredningsprocessen i viss mån påverkas av den rådande organisationskulturen, där tillåtande arbetsklimat och proaktivt ledarskap tillskrivs stor betydelse.

Accessible Summaries for the whole journal:

The digital inclusion of people with learning disabilitiesis an important topic because more of our lives arespent using technology and being online.

Articles in this special issue talk about the digitalinclusion of people with learning disabilities. We look attheir experiences and the experiences of other peoplein their lives.

The articles talk about how people with learningdisabilities use technology and the things that helpand  stop  people  from  using  the  internet  andtechnology.

The articles also talk about how using technologyhelped a lot of people during the coronavirus dis-ease 2019 pandemic.

The articles talk about how people with learningdisabilities need choices, opportunities, support andtraining to make digital inclusion happen so they canuse technology like everybody else.

 La participation sociale est un indicateur de santé et de bien-être despersonnes en situation de handicap. Or, l’avènement du web a donnénaissance à un nouvel espace, voire une communauté virtuelle, dans lesquelsles citoyens sont appelés à participer. Pourtant, les instruments de mesure de laparticipation sociale actuellement employés ne semblent pas tenir compte duprésent contexte numérique. Cet article questionne d’abord la définition de laparticipation sociale numérique. Ensuite, une recension des écrits portant surles instruments de mesure de cette participation sociale appliquée auxpersonnes qui présentent une déficience intellectuelle est effectuée. Vingt-troisinstruments sont examinés pour en faire ressortir les items tenant compte dela participation sociale numérique. Parmi ce nombre, 10 ne comportent aucunitem en lien avec l’utilisation des TIC et 13 en comprennent de 1 à 4, dans lesdomaines de la communication et des loisirs. Des lacunes sont identifiées, etdes objets spécifiques sur lesquels pourrait porter la mesure de la participationsociale numérique sont proposés.

Social participation is used as an indicator of the health and well-being of peoplewith disabilities. However, the advent of the web has given birth to a new space, a virtualcommunity, in which citizens can interact and participate. Unfortunately, current measuresof social participation do not seem to consider the actual digital era we live in. This articleoffers a definition of digital social participation. Next, a review of published socialparticipation measures is carried out. These measures are examined to extract items linkedto digital social participation. Gaps are identified and specific targets of digital socialparticipation are proposed for future measures.

En stor del av livet finns idag på internet. Det är där vi scrollar nyheter, kollar film, hänger med kompisar, betalar räkningar och shoppar. Allt är bara en knapptryckning bort. Smidigt och lätt!

Men för många kan internet också vara komplicerat och svårt att förstå. Forskarna Emma Sorbring, Lotta Löfgren-Mårtenson och Martin Molin har pratat med många ungdomar och unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning om deras upplevelser av internet, om allt från sociala medier och spel till mobbning och källkritik. Hur ser de på riskerna och möjligheterna på nätet?

Att veta hur man ska agera på nätet och vem man kan lita på är viktigt för att kunna känna sig delaktig i samhället. I "Livet på internet" får unga med IF mängder av information, tips och råd om hur man kan tänka för att våga vara på nätet och samtidigt känna sig trygg.

Även om ungdomar och internet är ett växande forskningsområde är det relativt fåstudier som illustrerar förhållandena för ungdomar och unga vuxna med intellektuellfunktionsnedsättning. I det här projektet, Del@ktighet på nätet, har vi intervjuat ungamed intellektuell funktionsnedsättning (n=27), föräldrar till unga med intellektuell funktionsnedsättning (n=22) samt personal i gymnasiesärskolan (n=17) om ungas delaktighet ochidentitetsskapande processer på internet. Resultatet har delats upp i tre teman.Det första temat, aktiviteter och aktörer, visar att unga med intellektuell funktionsnedsättning använder internet på olika sätt. Merparten av studiens unga deltar på något vis i internetbaserade aktiviteter, men det är tveksamt hur många som verkligen upplever delaktighet. Föräldrarnas och personalens attityder till de ungas internetanvändande präglas av en dubbelhetavseende de fördelar/möjligheter respektive nackdelar/svårigheter som de förknippar med deungas liv online. Föräldrarna ser en stor potential med digital teknik när det gäller möjlighetenatt utveckla och upprätthålla de ungas sociala kontakter med kamrater och närstående. Dockuttrycker de en betydande tveksamhet kring den ökade digitaliseringen i samhället generelltsett. Även personalen erfar både möjligheter och hinder när det gäller de ungas nätanvändande.Å ena sidan kan internet och sociala medier bidra till förhoppningar relaterade till relationer,romantik och sexualitet. Å andra sidan medför de ungas agerande på nätet inte sällan förvecklingar och komplikationer inom samma område, och personalen upplever därför en ambivalensoch dessutom en brist på strategier för hur de ska hantera sådan onlinerelaterad problematik.I det andra temat, risk och utsatthet, framkommer det att de unga anser sig vara riskmedvetna. De vet att det finns risker med att använda internet, såsom att bli lurad på pengareller bli kontaktad av främlingar som vill utnyttja en sexuellt. De unga beskriver även ett "positivt risktagande", det vill säga att de samtidigt som de strävar efter att undvika riskerna också tarrisker om syftet upplevs vara värt det. Risken att missa något eller (för)bli ensam kan exempelvisupplevas som större än risken att råka ut för ett sexuellt övergrepp. Både föräldrarna och personalen uppger att oron för att de unga ska råka illa ut är orsaken till deras perspektiv på risk isamband med internetanvändning. Även om internet erbjuder stora möjligheter för de unga, såanser de att deras ungdomar är mer utsatta än unga utan intellektuell funktionsnedsättning. Deunga, föräldrarna och personalen har således delvis olika syn på risk i förhållande till de ungasinternetanvändande, vilket kan förstås utifrån de skilda sociala positioner de befinner sig i.Det tredje temat handlar om möjligheter och stöd och även här framkommer skilda perspektiv från de unga respektive föräldrarna och personalen. Alla de tre grupperna påtalar möjligheterna med internet, men behovet av stöd är något som föräldrar och personal återkommer tilli betydligt högre grad än de unga själva. De möjligheter som de unga nämner handlar främstom att utveckla nya vänskaps­- och partnerrelationer. Även föräldrarna menar att internet kanerbjuda möjligheter att både initiera nya relationer och upprätthålla redan etablerade, men deanser ändå att relationer utanför nätet har ett större värde. Personalen menar också att internetinnebär relationella möjligheter, framför allt då många ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning uppfattas som blyga och osäkra och har låg självkänsla på grund av sina begränsade sociala kompetenser i "verkliga livet". Att ta kontakt med någon via internet får dem attkänna sig som "alla andra", dels för att de befinner sig på ett tryggt avstånd, dels för att de flestaandra ungdomar också initierar kontakter via internet. För att minska riskerna med internetanvändning för unga med intellektuell funktionsnedsättning är stöd av stor betydelse, menarbåde föräldrar och personal. Stödet kan baseras på övergripande strategier för positivt risktagande och så kallad riskkommunikation, eller vara mer individanpassat och förmedlas genomdiskussioner med respektive ungdom.Denna rapport är en kortare version av rapporten Del@ktighetens digitalisering: omidentitetsskapande aktiviteter på internet bland unga med intellektuell funktionsnedsättning (Molin, Sorbring & Löfgren-Mårtenson, 2019).

During the last few decades, the concepts of participation and belonging has frequently beenused within the social welfare field in general, and within the field of disability researchspecifically. Additionally, in Scandinavia the concept of participation has become increasinglyused in social work and social pedagogy programmes at universities. However, there's ratherlittle known about how participation can be understood and related to social pedagogy, sincethe concept has a broad range of meanings, e.g. a sense of belonging. This paper aims to identifyand discuss understandings of participation and belonging with relevance for social work andsocial pedagogy. Empirical illustrations have been gathered with ethnographical methods andanalysed in accordance with an interpretive tradition. It is argued that the concept ofparticipation can be attributed to different meanings in different ideological, theoretical, andinstitutional practice contexts (e.g. schools that offer special needs programmes, the transitionto working life, online social networking). Consequently, it's a challenge to provide adequatedefinitions of the concept. The inference drawn is that the aspect of belonging as it relates tosocial participation can be attributed to its particular importance for social pedagogy. Animplication for professional practice is the need to pay attention to alternative identificationsthat are not based on notions of a stable, constant sense of belonging to a categorical group.

Även om forskning om ungdomar och internet är ett växande område finns det relativt få studier som illustrerar förhållanden för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Tidigare studier har visat att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning är oroliga för att bli marginaliserade, och att många upplever sig mer ensamma än andra ungdomar. Därför kan sociala nätverkssajter på internet vara av avgörande betydelse för att skapa ett utrymme för nya sociala kontakter men även för utforskande av alternativa och mindre stigmatiserade identiteter.

Projektet syftade till att beskriva och analysera hur ungdomar (16-20 år) med lindrig intellektuell funktionsnedsättning interagerar och deltar på internet. Närmare bestämt har vi utifrån elev-, personal- och föräldraperspektiv studerat de ungas självpresentationer, sociala relationer och delaktighet inom ramen för olika gemenskaper på internet. Projektets mål var att generera kunskap om dessa komplexa processer, som kan vara användbara för hur den närmaste omgivningen av vuxna kan stödja och hjälpa unga med intellektuell funktionsnedsättning med sin internetanvändning.

Projektet omfattade kvalitativa intervjuer med ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning (n=27), föräldrar till ungdomar med intellektuell funktions-nedsättning (n=22) och personal i gymnasiesärskolan (n=17). De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys (Braun & Clarke 2006). Projektet har erhållit etiskt godkännande från Regionala etikprövnings-nämnden i Göteborg (Dnr 048-15).

Ett framträdande resultat i studien rör de unga informanternas sätt att tala om sin medvetenhet om både risker och möjligheter med internet och sociala medier. Dock noterades att ju mer de interagerade med icke-funktionshindrade kamrater, desto mer upplevde de negativa och oönskade konsekvenser av internet-användningen (att bli lurad, hotad, mobbad etc). En slutsats var att dessa omständigheter snarare leder till att de växlade ner sitt internetanvändande och som i sin förlängning innebar mindre delaktighet på internet och sociala medier.

Även om Internet kan vara en "frizon" där den unga personen kan utveckla sociala band och konstruera sin identitet fri från vuxenövervakning, så är föräldrar och yrkesverksamma ofta mycket närvarande och engagerade, medan ungdomarna uttrycker att de inte är i behov av stöd. Professionella och föräldrar anser att internet är en arena för positiva möjligheter men även risker.

Professionella verkade vara mer oroliga för riskerna än föräldrarna som säger att möjligheterna uppväger nackdelarna. Föräldrarna är mest bekymrade över risken för ensamhet och social isolering. Sammantaget beskrivs de unga med intellektuell funktionsnedsättning som en mer heterogen grupp av både föräldrar och personal jämfört med tidigare forskning. Informanternas erfarenheter diskuteras i studiens publikationer i begreppsliga ramverk som rör social identitet, deltagande, positivt risktagande, sexualitet och frigörelse.

I en jämförande analys av resultaten från de olika delstudierna visas hur den sociala delaktigheten på ett dialektiskt sätt förhandlas och konstrueras mellan ungdomar med och utan intellektuell funktionsnedsättning men också mellan de unga i studien och vuxna personer i den närmaste omgivningen. Genom att anlägga ett intersektionellt perspektiv på frågor om identitetsskapande aktiviteter och risktagande på internet kan en mer relationell förståelse av den digitala delaktighetens problem och möjligheter synliggöras. En relationell förståelse av att hamna i svårigheter implicerar att risk och utsatthet inte alltid behöver bero på funktionsnedsättningen utan på kontextuella förutsättningar och andra samvarierande faktorer.

Med tanke på unga människors behov av självständighet är det av stor vikt att vuxna reflekterar över och balanserar stödet beroende på den unga människans behov. Att ge stöd till positivt risktagande på internet innebär vuxna tillsammans med unga reflekterar över hur eventuella risker kan hanteras snarare än hur risk kan undvikas.

Although research on young people and the Internet is a growing field, there are few studies that illustrate conditions for young people with intellectual disabilities (ID). Previous studies have shown that young people with ID are worried about being marginalized, and that many in fact are lonelier than other young people. Social networking sites might be of vital importance as a space for exploring alternative and less stigmatized identities.

This project aimed to describe and analyse how young people (age 16-20) with a mild ID interact and participate on the Internet. More precisely, drawing upon the perspectives of young people with ID, parents, and school staff, we have studied self-presentations, social relations, and participation within different kinds of Internet communities. Hence, the goal of the project was to generate knowledge concerning these complex processes, which could be useful for the involved adults, who support and help young people with ID in their Internet use. The project comprised qualitative interviews with young people with ID (n=27), parents of young people with ID (n=22), and professionals in special schools (n=17). The transcribed interviews were analysed, using a thematic content analysis. The project has been granted ethical approval by the Ethical Board of West Sweden (Dnr 048-15).

A prominent finding in the study concerned the young informants being well aware of both the risks and opportunities in using Internet and Social Networking Sites. Consequently, the more they interacted with non-disabled peers, the more they experienced negative consequences of Internet use. One conclusion was that these circumstances lead to downsizing rather than upsizing Internet use, and as prolongation, less participation on Social Networking Sites.

Although the Internet can be a 'free-zone' where the young person can develop social bonds and construct their identity away from adult oversight, parents and professionals are highly present. Young people mostly feel confident and also in no need of support. Professionals and parents do consider the Internet an arena for positive opportunities, but also with risks. The professionals seemed to be more worried about the risks than the parents who state that the opportunities outweigh the disadvantages. For parents, the real risk is described as the risk of loneliness and social isolation. That parents consider the Internet to be an arena for relationships is an interesting change compared to previous research where both parents and professionals were worried about the risks of abuse, etc. Overall,6the young people with ID are described as a more heterogeneous group by both parents and professionals, compared to previous research. The experiences of the informants are discussed in a conceptual framework of social identity, participation, positive risk-taking, sexuality, and emancipation.

A comparative analysis of the results shows how social participation is negotiated and constructed dialectically between young people with and without ID, but also between the young people in the study and adults in their imme-diate surroundings. By applying an intersectional perspective to issues about identity formation and risk-taking on the Internet, a more relational under-standing of the problems and opportunities of digital participation can be made visible. A relational understanding of getting into difficulties implies that risk and vulnerability do not always have to depend on the disability but on contextual conditions and other co-varying factors.

Considering young people's need for autonomy, it is of great importance that parents and professionals reflect upon the ways that support can be arranged in order to empower young people with ID to participate on the Internet. Providing support for positive risk-taking on the Internet means that adults, together with young people, reflect on how possible risks can be managed rather than how risk can be avoided.