The highly digitalised nature of contemporary society has made digital literacy important for newly arrived migrants. However, for teachers, the use of information and communication technologies can be challenging. The aim of the present study is to gain a deeper understanding of how teachers perceive digital resources as useful for teaching migrants language and subject skills. The research question is, In what way do teachers at the language introduction programme for newly arrived migrants in Sweden articulate the use of digital resources in relation to language teaching and in relation to subject teaching? This qualitative study is based on observations of 28 lessons in different subjects in the language introduction programme, as well as interviews with the observed teachers. In analysing the material, we first used the TPACK in situ model (Pareto & Willermark, 2019) to organise the data on the use of digital resources, and thereafter discourse theory (Howarth, 2005) was used to analyse the data. The results show that the teachers limited their students’ use of digital resources during the lessons, which is apparent in two discourses: distrust and dichotomy. In the discourse on distrust, digital technology is seen as an obstacle to teaching, and the discourse dichotomy is about the opposition between the digital and the physical. Moreover, articulations were often expressed in terms of identity; the teachers talked about themselves in relation to digital resources, rather than talking about how they use digital resources in their teaching.

Förord

Det har varit en fröjd och stor glädje att jobba med denna vänbok. Vi visste ju att Kerstin hade ett enormt stort kontaktnät och känner och arbetat med stort antal människor över hela världen, men den respons vi fått när vi kontaktat kollegor med förfrågning om de skulle vilja bidra till denna, har varit överväldigande. Vi insåg snabbt att vi måste göra ett urval eftersom Kerstin har samarbetet med så otroligt många människor och vi ställde därför frågan om medverkan i vänboken till de som Kerstin i olika sammanhang skrivit tillsammans med. Och den långa listan av namn i vänbokens Tabula Gratulatoria vittnar om att det är en stor skara som under olika tider och i olika sammanhang uppskattat Kerstin både som vän och kollega. Kerstin disputerade 2003 med en avhandling med titeln Tolkningar, förhandlingar och tystnader: elevers tal om religion i det mångkulturella och postkoloniala rummet och avhandlingens titel och teman har vi parafraserat och låtit vara utgångspunkten för denna vänbok.

Men innan Kerstin disputerade hade hon haft en lång karriär som mellan- och högstadielärare. Hon föddes i ett lantbrukarhem i trakterna kring Finnerödja i Västergötland och när Kerstin berättar om sin uppväxt nämner hon arbete med djuren, odling och jordgubbsplockning men också att hon spelade piano och senare även orgel i den lokala baptistförsamlingen. Musikintresset skulle senare leda till en kantorsexamen i Uppsala, men det blev studierna till mellanstadielärare vid Lärarhögskolan i Göteborg som senare skulle öppna dörrarna till forskning. Som fortbildning för att bli behörig för högstadiet läste Kerstin religionsvetenskap och fick möjlighet att resa till Sri Lanka och fördjupa sig i vanliga människors buddhistiska praktiker. Där var det dock nära att hon på bytte karriär och blev te-importör… Vi är dock glada att hon fortsatte sitt arbete inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet, senare vid Karlstads Universitet och nu senast som professor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst. Kerstin disputerade inom ramen för projektet ”Den mångkulturella skolan” vid Göteborgs universitet och i avhandlingen återfinns teman som hon har fortsatt att utforska under hela sin forskarkarriär såsom elevers lärande och upplevelser kopplat till skola och utbildning, mångfald, religion, genus och postkolonialism. Egenskaper som gör Kerstin till en bra forskare är att hon är nyfiken, vill lära sig och förstå mer och förhåller sig ständigt lärande, och ger sig in i nya forskningsfält, men också hennes enorma arbetskapacitet.

Under somrarnas semestrar i norska fjällvärlden när maken Anders ägnar sig åt fiske och foto plöjer hon högen av nyutgiven litteratur inom religionsvetenskap, pedagogik och religionsdidaktik. Som nämnts ovan har Kerstin ett stort kontaktnät av kollegor och vänner både i Sverige, Norden, Europa men även i Sydostasien och Afrika. Det har blivit många internationella resor både inom ramen för olika forskningsprojekt men även med lärarstudenter till olika platser på jorden där Kerstin har organiserat studiebesök, fältstudier och möten mellan människor från olika sammanhang. Många av dessa lärarstudenter beskriver att de genom dessa resor fått erfarenheter berikat och nyanserat deras förståelse av omvärlden, vilket de har med sig i sin lärargärning. Kerstin har under sitt akademiska arbete haft fokus på forskning och utveckling av vetenskaplig kunskap (vilket många bidrag i den här boken visar), men hon har samtidigt aldrig släppt sitt engagemang för undervisning och lärarutbildning. Det spelar ingen roll om det är första terminens yrkeslärarstudenter, magisterstudenter eller doktorander – alla blir bemötta med samma hängivenhet och kunnighet. Kerstins lärargärning genomsyras av ett förhållningssätt som signalerar att kunskap och förståelse och att problematisera det vi ofta tar för givet, är viktigt oavsett om det handlar om barns förskollärarutbildning eller forskarutbildning. När vi skickade ut förfrågningar om deltagande i denna vänbok lämnade vi frågan om bidragens genre till författarna.

Resultatet håller ni er hand och den stora variation av teman, genrer och infallsvinklar vittnar i sig om den bredd Kerstins forskargärning har. Den innehåller 31 intressanta, fascinerande och kreativa texter av väldigt olika karaktär och som är skrivna av personer från olika vetenskapliga sammanhang1. Tillsammans bildar de en mosaik som på olika sätt relaterar till Kerstin som vän, kollega och forskare. Vi vill rikta ett stort tack till alla författare som bidragit till denna vänbok! Det är vår förhoppning och förvissning att Kerstin och många andra kommer att uppskatta bokens mångfacetterade innehåll.

The aim of this qualitative study was to explore the experiences of migrant adult learners in Swedish for Immigrants (SFI) with bilingual fiction reading, and to understand how their teachers perceived its impact on the learners' literacy and language development. Bilingual fiction reading in this study involved reading fiction in both the mother tongue and in Swedish as a Second Language.

The study applies a theoretical framework using translanguaging-based pedagogy (cf. García, 2009) combined with Langer’s (2017 [1995]) theories about learning through transformative fiction reading, Paran’s (2008) model for literature and language integrated didactics and Cummin’s (2011, 2017) concept of literacy engagement.

Based on semi-structured interviews with adult migrant learners and their teachers, and an analysis of reading journals written by the learners, this research was conducted by means of semi-structured interviews with learners and teachers, and reading journals written by the learners. Findings suggest that bilingual fiction reading is seen as supporting learning through translanguaging and an experience-based, collaborative pedagogy. However, to some learners, the reading task was too challenging, which might be due to the literature choice and a low literacy level. A general observation is that there is a shortage of translated fiction for adult learners in Sweden.

The focus of this study is contacts between social workers and migrant families, in situations where a report of concern has been received regarding a child’s situation. In this study social workers are interviewed. The research questions are:

- What challenges do the social workers express that they encounter in their contacts with migrant families?

- What possibilities do the social workers express that they encounter in contacts with migrant families?

- How can challenges and opportunities be understood on a structural level?

Mohan Dutta’s culture-centered perspective is applied as an overarching theory, and in a final analysis Dutta’s communication theory model is used for analysis of data at a structural level. However, the interviews are also analyzed within the framework of four themes, based on different theoretical perspectives. These themes also constitute the four result chapters: The goals of social work, method and theory insocial work, the role of conversation and dilemmas.

The first theme, goals of social work, is formulated in the interviews through the concepts of change, empowerment, and participation. These goals are broadly consistent with the goal formulations in the Social Services Act. The results show that the goals of the social workers relate mostly to the migrant families. They are the ones who must change, who are expected to achieve empowerment and who must become involved. The social workers are aware of the power aspect in the meetings and strive to give the families as much space as possible. However, it is the social workers who define the problems and come up with solutions.

In the second theme, when asking the social workers about method and theory in social work, they convey that they primarily work with themselves as tools. This work appears in the interviews as a social pathos. Based on the positioning theory, it is the positions of recognition and reflection that are visible in the data. This is visible when social workers recognize situations from their own life situations in the migrants’ narratives, or when they reflect about themselves as privileged. Recognition however, risks giving an illusion of affinity which in turn can lead to false hopes for migrant families.

In the third theme concerning the role of conversation, the social workers describe how they, by focusing on conversation, can overcome the migrant families’ fear of social services. However, there are different ways of understanding the concept of conversation, and in interviews with the social workers, conversation is perceived to a greater degree in terms of informing than communicating. Clear and transparent language and correct interpretation appear to be important. The challenges with information instead of communication may mean that the migrant families only gain trust in the individual social worker, not the social service.

The fourth theme is about dilemmas. The dilemmas in social work practice pose challenges for social workers. However, there is discretion, which becomes opportunities for the social workers in everyday work. The most frequent dilemmais whether to consider problematic situations for the families as social problems or problems caused by cultural factors. The social workers describe different strategies for solving the dilemmas: an accepting, an influenced and a knowledge strategy.

Based on Dutta’s communication theory model and the central concept of a cultural centered perspective a structural analysis is made at the end of the report based on the relationship between culture/structure and agency/voice. Acts of resistance and the social workers’ local and relational position in relation to the migrant families are also discussed here. By using Dutta’s model, new ways of looking at social practice are offered. The awareness of how societal structures affect families means that their situation can never fundamentally change if the families themselves are not allowed to participate in the formulation of their problem and the solutions. The social workers are aware of, and strive for this, but experience this assignment as almost impossible under the current conditions.

Vikten av effektiv språkundervisning för vuxna utrikesfödda är högaktuell via regeringens förslag om tidsbegränsning av SFI och Skolinspektionens (2024) rapport om undervisningens brister. Forskning med transspråkande ansats visar hur förstaspråket kan gynna andraspråksutveckling (Mörnerud, 2010 m fl), men studier inom vuxenutbildning pekar mot en monolingvistisk norm (Norlund Shaswar, 2020; Rosén & Lundgren, 2021).Detta tvåspråkiga läsprojekt belyser problematik kring studievillkor och brist på översatt vuxenlitteratur. Samtidigt prövas ny metodik baserad på såväl litteracitet (Luke & Freebody, 1999; Skerrett, 2015), flerspråkighetsforskning (Garcia, 2011, m fl) och litteraturdidaktisk teori (Langer, 1995/2017; Paran, 2008). I litterariseringsprogram för andraspråksinlärare har tvåspråkig läsning använts länge inom genrepedagogik nationellt och internationellt (Wedin et al, 2018; Ramirez, 2020), men beträffande läsning av skönlitteratur har lättläst dominerat inom vuxenutbildning nationellt. Dock riskerar textformen i lättläst att fördröja språk- och läsutveckling (Lundberg & Reichenberg, 2008; Reichenberg, 2014). Läsprojektets syfte är att undersöka huruvida tvåspråkig läsning av skönlitteratur blir språkutvecklande för andraspråksinlärare med olika studiebakgrund. Forskningsfrågor rör hur vuxna andraspråksinlärare erfar tvåspråksläsning av skönlitteratur, hur lärare på vuxenutbildning erfar att tvåspråksläsning påverkar språk- och litteracitetsutveckling samt hur lärare anpassar sin undervisning utifrån målgrupp. Tidigare forskning visar att vuxnaslitteracitetspraktiker bortses från i undervisningen (Wilinger, 2021), trots att litteraturläsninggynnar ordförrådet (Duncan & Webb, 2019), språkutveckling (Yang, 2001) samt ger betydelseskapande litteracitetspraktiker (Walldén, 2020).Vår studiedesign baseras på fokusgruppsintervjuer av andraspråksinlärare, individuella intervjuer av lärare samt läsjournaler. Resultaten tyder på språk- och litteracitetsutveckling, ökat läsintresse, utvecklad metalingvistisk medvetenhet, ökat talflytmen också hur låg litteracitet på modersmålet innebär stora utmaningar. 

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur vuxna immigranter erfar tvåspråksläsning av skönlitteratur på både modersmålet och svenska och hur lärare uppfattar att immigranternas andraspråksutveckling påverkas. Transspråkande och/eller tvåspråkig läsning av olika slags texter för vuxna har länge använts inom litterariseringsprogram (se exv. Wedin et al, 2018; Ramirez, 2020), även om studier i Sverige pekar mot en dominant monolingvistisk norm inom vuxenutbildning (Norlund Shaswar, 2020; Rosén & Lundgren, 2021). [. . .]

According to the national framing of the Swedish preschool system, educators are expected to act as mediators of the dominant language while simultaneously promoting multilingualism. Previous research shows that educators display an insecurity as well as a lack of knowledge of how to implement this dual undertaking. This article examines educators’ dual undertaking of linguistic diversity (changeability), on the one hand, and a national standard (stability) on the other, based on ethnographic data from three preschools with socioeconomic differences. The data are analysed employing concepts from pedagogic theory and linguistic diversity. Bernstein’s competence model with weak classification and framing accommodates translanguaging, giving room for the children’s own linguistic initiatives. Translanguaging is understood from a local as well as a global perspective; the local is based on global norms and global norms relate to local practices. The results show that educators support children as linguistic and multilingual beings. Unlike previous studies showing that middle-class children benefit from the competence model, this study shows how children with different socio-economic backgrounds benefit from the competence model. The diversity of language practice in Swedish pre-schools has the potential to create opportunities for new forms of agency and identity for children.

This article reports part of a research project that investigated the learning and social inclusion conditions of ‘newly arrived students’ in Swedish primary schools in two municipalities. Newly arrived students are the category of students who have lived abroad and started their education in Sweden when they were seven years old or older within the last four years. Most of these children and youth have a history of migration. This article focuses firstly on the Swedish migration context, the ‘migration crisis’ in 2015 and the changes in the Swedish reception system that took place soon thereafter and, second, ethnographic observations from Primary Schools of two specific perspectives in education, namely a perspective on ‘Framing of the day and the lesson’ and ‘Study tutoring in the mother tongue in regular teaching’. The results indicated that strong supporting structures and structured social interaction are needed as well as caring and empathy on the part of teachers to promote learning and social inclusion of newly arrived students are required. Furthermore, study tutoring in the mother tongue in regular teaching seems to be important while the study tutors’ view of their mission varies.