Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
BETA
Publikationer (3 of 3) Visa alla publikationer
Pareto, L., Ekström, S., Barendregt, W., Serholt, S. & Kiesewetter, S. (2019). Augmenting Game-Based Learning With a Robot Tutee. In: Proceedings of the European conference on games-based learning: . Paper presented at European Conference on Games Based Learning Oct 2019 (pp. 560-568). Reading: Academic Publishing International
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Augmenting Game-Based Learning With a Robot Tutee
Visa övriga...
2019 (Engelska)Ingår i: Proceedings of the European conference on games-based learning, Reading: Academic Publishing International, 2019, s. 560-568Konferensbidrag, Publicerat paper (Refereegranskat)
Abstract [en]

This paper presents the initial design of an educational setup where a humanoid robot is used as a game companionto a child while they play an educational arithmetic game together. Drawing on the learning-by-teaching paradigm, therobot’s purpose is to act as the child’s tutee and ask questions related to gameplay and the arithmetic content of the game. The original version of the game utilized a virtual teachable agent, which was shown to be effective for children’s learning in previous studies. Here we replace the virtual agent with a social robot to explore if and how the embodiment and social-like behaviour of robots can augment game-based learning further. Our aim is to design a robot tutee that will enhance the game experience and stimulate elaboration of the game’s learning material. So far we have conducted two design workshops with 81 schoolchildren in grades 2 and 4 where they experienced the robot and the game in their classrooms. In this paper, we present the results of two post-workshop questionnaires, where the children were asked about desired behaviour for learning companions and their experiences with the robot as a game playing tutee. The first post-workshop questionnaire revealed that children would like to have a robot tutee that behaves as a kind and helpful human peer, but with improved capacities such as being kind to everyone, providing better explanations, and giving more compliments. The second postworkshop questionnaire revealed that the children accepted the tutor–tutee role-division and that a majority of children were able to hear, but less so, understand, the robot’s questions. Implications of these findings for design of the robot tutee are discussed

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Reading: Academic Publishing International, 2019
Serie
European Conference on Games Based Learning, ISSN 2049-0992
Nyckelord
robot tutee, teachable agent, educational game, game-based learning, co-design
Nationell ämneskategori
Människa-datorinteraktion (interaktionsdesign)
Forskningsämne
SAMHÄLLSVETENSKAP, Informatik; Arbetsintegrerat lärande
Identifikatorer
urn:nbn:se:hv:diva-14744 (URN)10.34190/GBL.19.138 (DOI)2-s2.0-85075297592 (Scopus ID)
Konferens
European Conference on Games Based Learning Oct 2019
Tillgänglig från: 2019-12-06 Skapad: 2019-12-06 Senast uppdaterad: 2020-01-17Bibliografiskt granskad
Hrastinski, S., Olofsson, A. D., Arkenback, C., Ekström, S., Ericsson, E., Fransson, G., . . . Utterberg, M. (2019). Critical Imaginaries and Reflections on Artificial Intelligence and Robots in Postdigital K-12 Education. Postdigital Science and Education, 1(2), 427-445
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Critical Imaginaries and Reflections on Artificial Intelligence and Robots in Postdigital K-12 Education
Visa övriga...
2019 (Engelska)Ingår i: Postdigital Science and Education, ISSN 2524-485X, Vol. 1, nr 2, s. 427-445Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

It is commonly suggested that emerging technologies will revolutionize education. In this paper, two such emerging technologies, artificial intelligence (AI) and educational robots (ER), are in focus. The aim of the paper is to explore how teachers, researchers and pedagogical developers critically imagine and reflect upon how AI and robots could be used in education. The empirical data were collected from discussion groups that were part of a symposium. For both AI and ERs, the need for more knowledge about these technologies, how they could preferably be used, and how the emergence of these technologies might affect the role of the teacher and the relationship between teachers and students, were outlined. Many participants saw more potential to use AI for individualization as compared with ERs. However, there were also more concerns, such as ethical issues and economic interests, when discussing AI. While the researchers/developers to a greater extent imagined ideal future technology-rich educational practices, the practitioners were more focused on imaginaries grounded in current practice.

Nyckelord
Artificial intelligence, Educational robots, Postdigital education, K-12 education, Automation, Symposium
Nationell ämneskategori
Datavetenskap (datalogi) Pedagogiskt arbete
Forskningsämne
Arbetsintegrerat lärande; SAMHÄLLSVETENSKAP, Informatik
Identifikatorer
urn:nbn:se:hv:diva-13894 (URN)10.1007/s42438-019-00046-x (DOI)
Tillgänglig från: 2019-05-29 Skapad: 2019-05-29 Senast uppdaterad: 2019-12-10Bibliografiskt granskad
Fuentes Martinez, A. & Ekström, S. (2019). Kritiska föreställningar och reflektioner om robotar och artificiell intelligens i svensk skola: när lärarnas programmeringskunskaper spelar roll. In: Kristina Johansson (Ed.), VILÄR 5-6 december 2019, University West, Trollhättan: Abstracts. Paper presented at VILÄR 5-6 december 2019, University West, Trollhättan (pp. 9-10). Trollhättan: University West
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Kritiska föreställningar och reflektioner om robotar och artificiell intelligens i svensk skola: när lärarnas programmeringskunskaper spelar roll
2019 (Svenska)Ingår i: VILÄR 5-6 december 2019, University West, Trollhättan: Abstracts / [ed] Kristina Johansson, Trollhättan: University West , 2019, s. 9-10Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Robotar och artificiell intelligens (AI) är redan en del av verkligheten och kan komma att göra intåg i skolan inom en snar framtid. I en studie av Hrastinski et al (2019) belyses lärares och forskares kritiska reflektioner om vad användningen av robotar och AI kan innebära för en utbildningskontext. Studien konstaterar ett ökat behov av kompetensutveckling, men påvisar också en viss oro över en förändrad lärarroll, mänskliga relationer, individualisering, pedagogisk ledning och etik. Både lärare och forskare visade upp en begränsad förståelse för skillnaderna mellan de två teknologierna. Dessutom framkom det i studien att det finns en skillnad mellan deltagarnas tankar om införandet av robotar och AI; lärarnas resonemang handlade om möjligheter att förbättra den nuvarande undervisningspraktiken medan forskarna såg en potential till att transformera undervisningen.

I Sverige har läroplanen nyligen reviderats med följden att alla elever, från förskolan till gymnasiet, ska lära sig datalogiskt tänkande och programmering. Förändringen innebär ökade fortbildningskrav på lärarna, vilket har medfört att många svenska universitet erbjuder programmeringskurser för verksamma lärare. För att studera hur de ökade programmeringskunskaperna påverkar lärarnas syn på användningen av robotar och AI i undervisningen ombads sjutton universitetslärare, med ansvar för programmeringskurserna, att i en enkät reflektera över hur dessa teknologier kan forma framtidens undervisningspraktik. För att kunna jämföra med Hrastinskis tidigare studie, fick universitetslärarna föreställa sig en undervisningssituation där (a) sociala robotar och (b) robotar med artificiell intelligens var en realitet. De reflekterade över vilka utmaningar och möjligheter användningen av robotar och AI skulle kunna medföra i ett framtida klassrum. Hur skiljer sig universitetslärarnas reflektioner från resultatet i den tidigare studien?

Analysen visade att universitetslärarna resonerade kring potentiella vinster med att individualisera undervisning och befria lärare från rutinuppgifter. Deras framtidssyn låg också närmare lärarnas än forskarnas i Hrastinskis studie, då de inte heller förutspådde någon betydande transformation av den nuvarande undervisningspraktiken. Resultatet indikerade att universitetslärarna generellt sett hade mer kunskap om robotar och AI än deltagarna i den tidigare studien. Trots det var de skeptiska till de kognitiva fördelarna med att använda en fysisk robot istället för en traditionell dator. Utifrån framtidsscenariot med programmeringskunniga lärare i klassrummen, föreslog universitetslärarna inte någon ytterligare kompetensutveckling, vilket står i kontrast till reflektionerna i Hrastinskis studie. Om universitetslärare tror att programmeringskunskaper kan överbrygga kompetensgapet, och de inte förväntar sig någon radikal förändring av undervisningspraktiken, då kanske tröskeln för att integrera robotar och AI i undervisning är lägre än vad den tidigare studien förutsåg.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Trollhättan: University West, 2019
Nyckelord
Robotar, undervisning, AIL
Nationell ämneskategori
Lärande
Forskningsämne
Arbetsintegrerat lärande; SAMHÄLLSVETENSKAP, Utbildningsvetenskap; SAMHÄLLSVETENSKAP, Informatik
Identifikatorer
urn:nbn:se:hv:diva-14887 (URN)978-91-88847-43-0 (ISBN)978-91-88847-44-7 (ISBN)
Konferens
VILÄR 5-6 december 2019, University West, Trollhättan
Tillgänglig från: 2020-01-20 Skapad: 2020-01-20 Senast uppdaterad: 2020-01-20Bibliografiskt granskad
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-9399-0159

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer