Flera studier visar hur det finns ett tydligt samband mellan elevers läsintresse och en omgivning där antingen föräldrar, syskon, vänner, lärare m.fl. uppmuntrat och inspirerat till läsning genom att rekommendera böcker, inbjuda till samtal om det lästa samt själva visa ett starkt läsintresse (se bl.a. Strommen & Mates, 2004; McKool & Gespass, 2009). På senare år har även influensers kommit att spela en viktig roll som läsande förebilder. En undersökning från SOM-institutet visar att på ett år har läsningen av tryckta böcker ökat med sex procentenheter samtidigt som 51 % av de tillfrågade i åldersgruppen 16-29 svarar att de läser tryckta böcker varje månad (Tattersall Wallin, Carlsson & Gunnarsson Lorentzen, 2022). Denna ökning kan kopplas samman med att innehåll om böcker ökat markant på sociala medier som TikTok och Youtube (se bl.a Merga 2021; Thomas, 2021).

I föreliggande konferensbidrag belyses och problematiseras gymnasieelevers erfarenheter och upplevelser av läsning på nätet utifrån en intervjustudie med 30 gymnasieelever. Syftet med studien är att bidra med kunskaper om hur ungdomars läsvanor och läsintresse påverkas av deras aktiviteter på sociala medier. Studien visar hur eleverna motiveras till läsning utifrån flera olika perspektiv och hur både influensers och andra läsare på nätet kan fungera som läsande förebilder som inspirerar också ungdomar som inte tidigare haft något läsintresse till läsning. Detta reser i sin tur frågor både om läsaridentiteter och agens samt rörande relationen mellan fritidsläsning och skolans undervisning om och med skönlitteratur.

Den här rapporten är ett resultat av ett samverkansprojekt mellan Högskolan Väst och Kunskapsförbundet Västs fyra gymnasieskolor Magnus Åberggymnasiet och Nils Ericssongymnasiet i Trollhättan samt Birger Sjöberggymnasiet och Birger Sjöberggymnasiets kommunala vuxenutbildning i Vänersborg under vårterminen 2022. De fyra skolorna har sedan några år tillbaka arbetat i förbundsövergripande ämnesgrupper för att utveckla verksamheten och i ämnesgruppen i svenska är litteraturundervisningen i fokus. För att komma vidare i detta arbete vände sig lärare vid Kunskapsförbundet Väst till Högskolan Väst, vilket ledde fram till det samarbete som redovisas i rapporten. Läsfrämjande undervisning i gymnasieskolan är både ett forsknings- och ett utvecklingsprojekt. Den del av projektet som beforskades handlar om hur elevers flerspråkighet kan tillvaratas i undervisning om och med skönlitteratur. Denna studie kommer att publiceras separat som en vetenskaplig artikel. I den här rapporten redovisas endast den del av projektet som fokuserar på fortbildning och verksamhetsutveckling, med särskilt fokus på hur lärare kan stödja elevers läsutveckling och stimulera deras läsintresse genom aktiviteter i klassrummet.

Tyngdpunkten har vilat på att stärka lärarnas egen ämnesdidaktiska kompetens genom:

• motivationsteorier,

• litteraturdidaktisk forskning,

• samtalsstrategier,

• transspråkande pedagogik.

Utvecklingsprojektet genomfördes främst i form av forskningscirklar, där forskare och lärare tillsammans har diskuterat aktuell forskning inom litteraturdidaktik, andraspråksdidaktik och motivation samt metoder för hur litteraturdidaktisk undervisning kan planeras och genomföras i syfte att främja såväl elevers kunskapsutveckling som deras läsintresse inom ramen för ämnena svenska och svenska som andraspråk. Dessa metoder har sedan prövats i verksamheten under projektet gång.Sammantaget genomfördes fem forskningscirklar, varav en i samband med Kunskapsförbundets Västs förbundsövergripande K-dag. De diskussioner som fördes under forskningscirklarna visar att det redan idag bedrivs stimulerande och läsfrämjande undervisning av ett lärarkollegium bestående av mycket kompetenta lärare, varav flera har många års erfarenhet av undervisning om och med skönlitteratur i gymnasieskolan och/eller på vuxenutbildningen, både i svenska och svenska som andraspråk. Att utvärdera effekten av utvecklingsprojektet är dock alltför tidigt att göra. Det rör sig om ett systematiskt arbete över tid för att såväl lärare som elever ska ges möjlighet att komma in i nya sätt att arbeta.

Forskning om flerspråkiga undervisningspraktiker visar att stöd för elevers flerspråkighet leder till utveckling av flera språk (Thomas & Collier, 1997) samt gynnar även den kognitiva utvecklingen och identitetsutvecklingen (Cummins, 2007, Garcia 2009). Transspråkande pedagogik som bygger på inkluderande språkliga praktiker lyfts ofta fram som ett optimalt pedagogiskt perspektiv för flerspråkiga elevers lärande (Garcia, 2009; Svensson, 2018; Garcia & Li, 2018;).

För att få en djupare förståelse för olika förutsättningar för transspråkande pedagogik behöver den diskuteras i relation till empiriska studier som fokuserar på de varierande undervisningsmiljöer och kontexterflerspråkiga elever befinner sig i (Hedman, 2018). Med utgångspunkt i transspråkande pedagogik som teoretiskt ramverk redovisar vi i denna artikel resultatet från en studie om svensklärares syn på möjligheter och begräsningar i att använda sig av elevernas flerspråkiga resurser i undervisningen om och med skönlitteratur. Empirin består av intervjuer med nio ämneslärare i SVE som är verksamma på gymnasiet och inom den kommunala vuxenutbildningen.

Studien visar att de SVE-lärare som också har SVA-kompetens i sin ämneskombination både har en positiv inställning till transspråkande pedagogik och verktyg för att tillvarata elevernas flerspråkiga resurser i undervisningen. Studien visar också att bland de SVE-lärare som saknar SVA-kompetens finns ett intresse och en öppenhet, men också en viss reservation inför att arbeta transspråkande. Dessa lärare vittnar också om en osäkerhet kring hur ett sådant arbetssätt skulle kunna tillämpas i samband med litteraturundervisning.

Purpose This study aims to depict how a change laboratory (CL) promotes sustainable professional practice at the workplace to tackle unequal access to educational success.

Design/methodology/approach The empirical findings are from a CL focusing on school professionals’ agency and a follow-up study one year after the CL.

Findings The study shows how the staff gained insight that professional agency is a collective and relational practice. Furthermore, the staff explored how to make a difference with viable means to create new workplace models for students’ success despite experiencing a conundrum.

Research limitations/implications This study examined participants’ perspectives in workplace change and provided support for further research examining how professionally and collectively designed models gain sustainability in schools.

Practical implications This study provides empirical data of how professional agency for change driven by collective visions can be accelerated with the interventionist method CL among school professionals.

Social implications This study emphasizes the value of professional collective learning at the workplace, driven by several professional groups in school, and the need to follow up to detect sustainable change.

Originality/value This study emphasizes the value of professional collective learning at the workplace, driven by several professional groups in school, and the need to follow up to detect sustainable change.

The current study has been formulated in cooperation between researchers and school officers from a rural Swedish municipality, based on their concern that there is a large and growing gender gap in the results, and on a notion held by some principals and teachers that the motivation for school is low for many students, especially the low-achieving boys. The school officers as well as the teachers suggested that the problems are the result of an interplay between norms and conditions in the local society which foster negative attitudes to education generally, and unfavorable but amendable premises for learning that prevail in many schools and classrooms. To generate knowledge of have to change the situation researcher, principals, teachers and other professionals' such as school nurse and union representatives have worked together in finding tools to deal with the gender gap in grades. In this paper we present the result from the first, in a series of five (CL:1-CL:5), activity based formative interventions. The participants' in CL:1 have been school professionals' who works with students in 7-9 grade. The theoretical and methodological framework is Change Laboratory (CL), which is a specific form of activity based formative intervention where actionable knowledge is understood as a collaborative and generative possibility knowledge intertwined with transformative action (Sannino & Engeström 2017). Focus is on the participants expanding learning and the aim to generate and implement new models and instruments for activity. The core ideas of the CL is about professional empowerment and empowering in ways not experienced before and insert hope that change is possible also at the systematic level when working together. Based on the result from CL:1, the aim of this paper is to highlight challenges and opportunities connected to the use of Change Laboratory as a method for work integrated learning.

Skolan har ett viktigt kompensatoriskt uppdrag och ska enligt läroplanen kompensera för elevers olika bakgrunder och andra skillnader i förutsättningar (Skolverket 2011). Det kompensatoriska uppdraget är avgörande för att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning, vilket alla barn har rätt till enligt svensk skollag (2010:800 1 kap 9 §). Vad betyder då en likvärdig utbildning i en svenskämneskontext där vi idag har två olika svenskämnen, Svenska (SVE) och Svenska som andraspråk (SVA) och där det ställs betydligt högre krav för att få ämnesbehörighet i Svenska än i Svenska som andraspråk för undervisning på högstadiet? Och vilka konsekvenser får detta utifrån ett bildningsperspektiv och för elevers möjligheter att erövra medborgarkompetens? Föreliggande artikel belyser och diskuterar grundskolans kursplaner i SVE och SVA f-9, Lgr 11 med utgångspunkt i bildningsbegreppet och med hjälp av Bernsteins begrepp horisontell ochvertikal diskurs som analysverktyg. Fokus vilar på de delar som rör läsning av skönlitteratur.

Studien visar att kursplanerna i SVE och SVA skiljer sig åt vad gäller de delar som rör skönlitteraturen och att eleverna som läser SVE i betydligt högre utsträckning stöds i att utveckla kunskaper som ingår i en vertikal diskurs. Följden av detta är att de elever som läser SVE i betydligt högre utsträckning än de som läser SVA stöds i att utveckla viktiga kunskaper och förmågor kopplade både till bildningsbegreppet och begreppet medborgarkompetens och på så sätt kompetenser som krävs för att kunna agerai ett demokratiskt samhälle.