Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Publikasjoner (6 av 6) Visa alla publikasjoner
Seitl, C. (2018). Implementation as a matter of learning and activity in a complex organization of work. In: : . Paper presented at 7th Nordic Conference on Cultural and Activity Research - June 16-18, 2016. Helsingör
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Implementation as a matter of learning and activity in a complex organization of work
2018 (engelsk)Konferansepaper, Oral presentation only (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Helsingör: , 2018
Emneord
Lärande organisationer, Arbetsintegrerat lärande
HSV kategori
Forskningsprogram
Arbetsintegrerat lärande; SAMHÄLLSVETENSKAP, Pedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:hv:diva-12858 (URN)
Konferanse
7th Nordic Conference on Cultural and Activity Research - June 16-18, 2016
Tilgjengelig fra: 2018-09-04 Laget: 2018-09-04 Sist oppdatert: 2018-09-04bibliografisk kontrollert
Seitl, C. (2018). Informellt lärande i en formell organisation: Om meningsskapande, kunskapsdomäner och kompetens i arbete med kommunala mål. (Doctoral dissertation). Trollhättan: University West
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Informellt lärande i en formell organisation: Om meningsskapande, kunskapsdomäner och kompetens i arbete med kommunala mål
2018 (svensk)Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Denna avhandling handlar om hur välfärdsaktörer (tjänstemän och politiker) i en kommunal organisation utformar mål för sin verksamhet. Aktörerna har ett samhällsansvar som innebär att de måste agera för att gå nya behov tillmötes. För att alla ska arbeta i samma riktning behöver tydliga mål utarbetas .Att utforma och konkretisera mål för en organisation med många anställda kan vara en utmaning då det kräver både generell och specifik kunskap ochen organisationskultur som möjliggör utveckling. Det som studerats är lärandets villkor i målformuleringsarbete och hur tjänstemän och politiker tolkar och kommunicerar betydelsen av begrepp i samband med utarbetandet av tydliga målformuleringar. Underlaget utgörs av videodokumenterade observationer av aktörernas diskussioner vid planerade möten. Analysarbetet har genomförts stegvis med fördjupning i hur aktörerna gör för att skapa gemensam mening kring innebörden av målformuleringarna som ska finnas med i de slutliga måldokumenten samt hur kunskap och kompetens kommer till uttryck i detta arbete. Resultatet visar att variationen av yrkesroller och arbetsuppgifter i kombination med olika samhällskrav ger prägel åt den kunskap som används i målformuleringsarbetet. Till exempel utgör den domänspecifika kunskapen (den kunskap som finns inom praktiken och dess sociala sammanhang) och de relationer som aktörerna har till varandra några av villkoren för arbetarmed målen. Villkoren visar sig ha effekter för den kunskap som sedan tolkas,men också för kommunikationen runt målformuleringarna. Exempelvis får vissa aktörer, här benämnda agenter, tolkningsrätt. Ett annat exempel är att kunskapsmässig obalans mellan aktörerna kan leda till längre diskussioner eftersom kommunikationen måste anpassas för att alla ska förstå. Detta blir särskilt synligt i de sammanhang då politiker och tjänstemän diskuterar. Vidare visar resultatet tre inriktningar av kompetens begrepps-, resurs-, och relationsorienterad kompetens som, beroende på vad sammanhanget kräver, framträtt i målformuleringsarbetet. Kompetenserna ger, i olika grad, ett utrymme för agerande. Till exempel upprätthålls de kulturella ramarna (organisationens kunskap och språk) med hjälp av resurs- och begreppsorienterad kompetens medan de utmanas med hjälp av den relationsorienterade kompetensen. Ytterligare en fjärde kompetensinriktning har visat sig ha funktionen att koordinera de övriga kompetensinriktningarna. Koordination av kompetens är kopplat till agentrollen. Kompetenserna är endel av de komponenter som tillsammans med kunskapsstöd (dvs. den kunskap som används som resurs för argument i diskussionen kring olika målområden), kunskapsdomäner och relationer formar kommunikationen mellan aktörerna och villkorar meningsskapandet - ett meningsskapande som antas leda till lärande i målformuleringsarbete.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Trollhättan: University West, 2018. s. 302
Serie
PhD Thesis: University West ; 19
Emneord
Goal formulation work; Meaning making; Domains of knowledge; Competence; Public organization, Målformuleringsarbete; Meningsskapande; Kunskapsdomäner; Kompetens; Offentlig verksamhet
HSV kategori
Forskningsprogram
Arbetsintegrerat lärande; SAMHÄLLSVETENSKAP, Pedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:hv:diva-12276 (URN)978-91-87531-88-0 (ISBN)978-91-87531-87-3 (ISBN)
Disputas
2018-06-01, C118, Trollhättan, 13:00 (svensk)
Opponent
Veileder
Tilgjengelig fra: 2018-05-08 Laget: 2018-05-03 Sist oppdatert: 2018-09-11
Seitl, C. (2017). Lärandets villkor i målformuleringsarbete: en praktiknära förståelse för meningsskapande i diskussioner kring samverkansmål. In: Kristina Johansson (Ed.), VILÄR: 7-8 december 2017. Paper presented at VILÄR 2017. Trollhättan, 7-8 december 2017 (pp. 1-2). Trollhättan: Högskolan Väst
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Lärandets villkor i målformuleringsarbete: en praktiknära förståelse för meningsskapande i diskussioner kring samverkansmål
2017 (svensk)Inngår i: VILÄR: 7-8 december 2017 / [ed] Kristina Johansson, Trollhättan: Högskolan Väst , 2017, s. 1-2Konferansepaper, Oral presentation with published abstract (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Denna studie handlar om hur tjänstemän och politiker i en kommunalorganisation utvecklar nya verksamhetsmål. Att utforma tydliga mål fören organisation med många anställda kan vara en utmaning då det kräver kunskap som möjliggör utveckling och förändring. Variationen av yrkesroller och arbetsuppgifter, professionella inriktningar osv, ikombination med olika samhällskrav ger prägel åt den kunskap som används i målutvecklingsarbete. Det som har studerats är lärandets villkor i detta sammanhang. Syftet har varit att förstå hur lärandevillkoras med hjälp av kommunikation rörande betydelsen av olikamålformuleringar för att uppnå en gemensam förståelse.

Underlaget bygger på videodokumenterade observationer av formella arbetsmöten mellan tjänstemän och politiker. Fokus har varit påkommunikation kring verksamhetens målområden. Analysarbetet hargenomförts stegvis med fördjupning i hur aktörerna gör för att kommafram till gemensam mening och förståelse kring innebörden av olika målformuleringar samt hur kunskap kommer till uttryck. De väsentligaste resultatdelarna visar att aktörernas målarbete påverkas av krav som också fungerar som stöd för verksamhetens arbete. Kunskap, relationer och förvaltningstillhörigheter formar villkoren inom de sammanhang där aktörerna arbetar med målen. Villkoren visar sig ha effekter för kommunikationen mellan aktörerna och för det lärande som skapas runt de målformuleringar och begrepp som diskuteras. Vidare visar resultatet de kompetenser som framträtt i målarbetet. I presentationen sammanfattas några av studiens resultat. Detta innebär en redogörelse för de krav som driver utvecklingen av arbetet samt för de komponenter som bildar bakomliggande villkor för aktörernas kommunikation och meningsskapande i samband med målarbete.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Trollhättan: Högskolan Väst, 2017
Emneord
Organisationer, målformulering, lärande
HSV kategori
Forskningsprogram
Arbetsintegrerat lärande
Identifikatorer
urn:nbn:se:hv:diva-12859 (URN)978-91-87531-64-4 (ISBN)978-91-87531-65-1 (ISBN)
Konferanse
VILÄR 2017. Trollhättan, 7-8 december 2017
Tilgjengelig fra: 2018-09-04 Laget: 2018-09-04 Sist oppdatert: 2018-09-04bibliografisk kontrollert
Seitl, C. (2016). Kompetens för implementeringsarbete. In: Kristina Johansson (Ed.), ViLär 2016, konferens 8-9 december 2016, Vänersborg: . Paper presented at ViLär 8-9 december 2016 - en nationell konferens inom verksamhetsintegrerat lärande 2016, Vänersborg, Sweden.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Kompetens för implementeringsarbete
2016 (svensk)Inngår i: ViLär 2016, konferens 8-9 december 2016, Vänersborg / [ed] Kristina Johansson, 2016Konferansepaper, Oral presentation only (Annet vitenskapelig)
Emneord
WIL; work-integrated learning, AIL; Arbetsintegrerat lärande
HSV kategori
Forskningsprogram
Arbetsintegrerat lärande
Identifikatorer
urn:nbn:se:hv:diva-10434 (URN)
Konferanse
ViLär 8-9 december 2016 - en nationell konferens inom verksamhetsintegrerat lärande 2016, Vänersborg, Sweden
Tilgjengelig fra: 2016-12-29 Laget: 2016-12-29 Sist oppdatert: 2017-01-10bibliografisk kontrollert
Seitl, C. (2015). "Making knowledge": When discussions about goals and visions turn to an innovative environment of knowledge. In: NERA 2015: the 43rd Annual Congress of the Nordic Educational Research Association 4-6 March 2015. Paper presented at NERA 2015.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>"Making knowledge": When discussions about goals and visions turn to an innovative environment of knowledge
2015 (engelsk)Inngår i: NERA 2015: the 43rd Annual Congress of the Nordic Educational Research Association 4-6 March 2015, 2015Konferansepaper, Oral presentation only (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

Research topic/aim Topic: Work Integrated Learning. Changes are part of our everyday life, so even of working life. There are various incentives for wanting to change something at work. When it comes to public organizations, there is a social responsibility to be organized in order to respond the needs and conditions of the society. Such an awareness, can be expressed in strategic plans in order to lead the organization in a intended direction and towards predetermined goals. The challenge is then to implement this in a complex organization with many areas of expertise. This requires communication between actors, where argumentation, negotiation and meaning-making becomes important. The interaction between the actors will have a crucial role for the interpretation of the goals and concepts. Furthermore the interaction will contribute to the "production of knowledge", therefore, the conditions for this need to be studied. The aim of the study is to describe how different concepts, related to the goals and visions, are interpreted by actors in different parts of the organization and how the knowledge and responsibility is negotiated by these actors in multiple settings. Based on this, I examine the transformation of knowledge, through discussions about the concepts. Theoretical and methodology framework The study has a socio-cultural approach to generate understanding of the interaction between different domains of knowledge. The data consist of observations of inter-professional meetings and related documents. Furthermore, data has been collected in three steps; 1) general goal documents, 2) observation of meetings, and 3) amended documents. Expected findings The discussions that take place in different settings and between different professionals highlights importance of the interaction. It illustrates that expert knowledge is important for the actors as they discuss the practical use of different concepts. The way that various professions contribute to the conversation, with specific examples and arguments, leads to meaning-making and knowledge about shared collective thinking and learning. Relevance to NERA The research highlights particular field of pedagogy, namely Adult learning-at work

Emneord
Work integrated learning, Arbetsintegrerat lärande
HSV kategori
Forskningsprogram
Arbetsintegrerat lärande
Identifikatorer
urn:nbn:se:hv:diva-13183 (URN)
Konferanse
NERA 2015
Tilgjengelig fra: 2018-12-28 Laget: 2018-12-28 Sist oppdatert: 2018-12-28bibliografisk kontrollert
Bülow, P., Seitl, C. & Rolander, B. (2014). PR-team som modell för samordnad rehabiliteringsutredning på vårdcentraler i Jönköpings län: Arbetsrapport. Jönköping: Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>PR-team som modell för samordnad rehabiliteringsutredning på vårdcentraler i Jönköpings län: Arbetsrapport
2014 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Rapporten presenterar och diskuterar resultatet av en studie omkring en regionalt i Jönköpings län framtagen modell för rehabiliteringsutredning i primärvården – PR-team. Studien bygger på tre olika material och har genomförts som tre separata delstudier. Resultaten för delstudierna redovisas i rapporten var för sig.Den första delstudien bygger på material från ett register över samtliga patienter i primärvården i Jönköpings län som har en sjukskrivning som överstiger 28 dagar. Resultat från delstudien visar att en högre andel män genomgår PR-team vid privata vårdcentraler jämfört med kvinnor och att PR-teamutredningar vid offentliga vårdcentraler i en tredjedel av fallen genomfördes under de första 90 dagarna av sjukskrivningsperioden. Vidare noterades att psykisk ohälsa angavs oftare för kvinnor än för män samt att nästan dubbelt så många kvinnor som män avslutades mot arbete eller studier.Den andra delstudien bygger på observationer av genomförda möten i rehabiliteringsteamet där den sammanvägda bedömningen av rehabiliteringsutredningen diskuteras och dokument­eras. I delstudien ingår även intervjuer med mötesdeltagare i så kallade PR-teammöten. Resultatet visar att ett PR-teammöte utgörs av flera delar och att en relativt stor del av mötestiden handlar om hur dokumentationen ska ske och hur olika tolkningar ska göras för att kunna fylla i blanketten på ett korrekt sätt. Det märktes stor skillnad mellan teamen vilket sannolikt berodde på respektive teams vana att arbeta enligt modellen för PR-team samt möjligen en påverkan av att observeras och spelas in.Den tredje delstudien är en analys av dokumentationen från 177 rehabiliteringsutredningar. Analysen visar att dokumentationen utgör en textgenre som nästan helt saknar uttalade subjekt. Det gäller både patienten som texten handlar om och den/de personer som gör bedöm­ningen. I den tematiska analysen framstår smärtproblematik som den främsta anledningen till att en teamutredning genomförs. Tre fjärdedelar av utredningarna handlade om kvinnor. Lång sjukskrivningshistoria, låg utbildning och migrationshistoria framstod som särskilda sårbarhetsfaktorer där såväl att patientens framtidsbild som att teamets bedömning pekade mot ringa förutsättningar för återgång till arbete.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Jönköping: Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, 2014. s. 94
Emneord
Rehabilitering, vårdsektorn
HSV kategori
Forskningsprogram
SAMHÄLLSVETENSKAP, Pedagogik; Arbetsintegrerat lärande
Identifikatorer
urn:nbn:se:hv:diva-12845 (URN)
Tilgjengelig fra: 2018-08-29 Laget: 2018-08-29 Sist oppdatert: 2018-08-29bibliografisk kontrollert
Organisasjoner
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-1547-0921