Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
Alternativa namn
Publikasjoner (10 av 21) Visa alla publikasjoner
Orwehag, M. (2024). Didaktik i fritidshemmet (2.ed.). In: Haglund, Björn, Gustafsson Nyckel, Jan & Lager, Karin (Ed.), Fritidshemmets pedagogik i en ny tid: (pp. 143-174). Malmö: Gleerups Utbildning AB
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Didaktik i fritidshemmet
2024 (svensk)Inngår i: Fritidshemmets pedagogik i en ny tid / [ed] Haglund, Björn, Gustafsson Nyckel, Jan & Lager, Karin, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2024, 2., s. 143-174Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2024 Opplag: 2.
Emneord
fritidshem, didaktik
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hv:diva-21412 (URN)9789151108797 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2024-03-14 Laget: 2024-03-14 Sist oppdatert: 2024-03-14
Boström, L., Elvstrand, H. & Orwehag, M. (2023). Didaktik i fritidshem ur svenska rektorers perspektiv: särskiljande föreställningar möter en pedagogisk praktik. Pedagogisk forskning i Sverige, 28(4), 142-171
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Didaktik i fritidshem ur svenska rektorers perspektiv: särskiljande föreställningar möter en pedagogisk praktik
2023 (svensk)Inngår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 28, nr 4, s. 142-171Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [sv]

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om svenska rektorers upp-fattningar om didaktikbegreppets innebörd i fritidshemmet. En tidigare studie har visat särskiljande uppfattningar hos rektorer i relation till andra aktörer inom fritidshemmet, varför behovet av en fördjupad studie av rektorers uppfattningar är relevant. Det empiriska materialet består av en webenkät besvarad av 51 rektorer omfattande öppna och slutna svarsalternativ. Det har analyserats med inferentiell och deskriptiv statistik samt innehållsanalys. Studien synliggör upp-fattningar rektorer har om innehållet i begreppet didaktik i fritidshem. Rektorer anser sig generellt sett ha goda kunskaper om begreppet, men deras beskrivningar av begreppet är relativt knapphändiga. Inga tydliga samband föreligger mellan rektorernas svar och deras ålder eller år inom yrket. Vidare visar resultatet få skill-nader mellan dem som anser sig ha goda kunskaper inom fältet och dem som an-ser sig ha mindre kunskaper. Den kvalitativa analysen av svaren genererade några olika teman om didaktik och undervisning med viss anknytning till didaktisk teoribildning. Slutsatsen är dock att rektorerna inte beskriver begreppet didaktik ingående eller mångfacetterat, men att det i viss mån sammanlänkas med under-visning, särskilt i skolmiljön. Gällande undervisningsbegreppet gör rektorerna mer explicita uttalanden, men dessa kan tolkas som tydligare länkade till rektors-rollen i grundskolan. Inga spår av didaktik i relation till fritidshemmets omsorgs-perspektiv kan skönjas. Ska rektorer leda verksamheten i fritidshemmet på ett framgångsrikt sätt krävs en samsyn mellan dem och personalen om hur upp-dragen ska förstås och genomföras. Där spelar didaktiken en avgörande roll. Av detta skäl ser vi behovet av intensifierad forskning på fältet som stort.  

Emneord
Didaktik, rektorer, fritidshem
HSV kategori
Forskningsprogram
Barn- och ungdomsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:hv:diva-20971 (URN)10.15626/pfs28.04.06 (DOI)
Merknad

CC BY 4.0

Tilgjengelig fra: 2023-11-22 Laget: 2023-11-22 Sist oppdatert: 2024-04-10
Boström, L., Elvstrand, H. & Orwehag, M. (2022). Didactics in school-age educare centres: An unexplored field but with distinctive views. Social Sciences & Humanities Open, 6(1), Article ID 100333.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Didactics in school-age educare centres: An unexplored field but with distinctive views
2022 (engelsk)Inngår i: Social Sciences & Humanities Open, ISSN 2590-2911, Vol. 6, nr 1, artikkel-id 100333Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

The background for this study is the lack of well-defined and distinct theories on didactics in school-age educare centres (SAECs). Therefore, in this study, we investigated and compared perceptions among nine professional groups employed in the field. The participants included 390 females and 102 males in Sweden, and their beliefs about didactics in SAECs were measured through a questionnaire consisting of 24 items on a 4-point Likert scale, which researchers and those related to the didactics in SAECs proposed. Descriptive statistics presented an overall picture of the various claims on a group level. The Mann–Whitney test investigated the distinctions between occupational categories. The results indicated that most of the items were relevant. Furthermore, the pupils' orientation was not taken into account enough. Didactics should be translated into SAEC practices but the transfer into practice remains unclear. Many respondents appeared to agree with all of the items to varying degrees, but least that SAEC didactics should not be related to school activities. An important result was that principals' perceptions diverged largely from those of other groups, especially regarding the relationship of didactics to the school's activities. The results partly explain that different professions the SAECs affect see the role of didactics differently.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Elsevier, 2022
Emneord
Didactics, Perspectives, Professional groups, School-age educare centres, Significant differences, Sweden
HSV kategori
Forskningsprogram
Barn- och ungdomsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:hv:diva-19343 (URN)10.1016/j.ssaho.2022.100333 (DOI)2-s2.0-85150813145 (Scopus ID)
Tilgjengelig fra: 2022-11-07 Laget: 2022-11-07 Sist oppdatert: 2024-04-10
Boström, L., Elvestrand, H. & Orwehag, M. (2022). In search of didactics in school-age educare centres: to conceptualise what exists, but has not yet been found. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk, 8, 1-11
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>In search of didactics in school-age educare centres: to conceptualise what exists, but has not yet been found
2022 (engelsk)Inngår i: Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk, ISSN 2387-5739, Vol. 8, s. 1-11Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

The purpose of this paper is to focus on approaches that could build a didactic framework for school-age educare centres (SAECs). As a theoretical basis and a research field, didactics exists within many disciplines (e.g., education in natural sciences and preschool). This is not the case within the SAEC. While a lot of research has been devoted to subject didactics, there is a lack of research on didactics in SAECs, and the marginal research that exists shows a fragmented picture of what it could consist of. However, researchers in the field agree that didactics in SAECs is something else than subject didactics and differs from general didactics. Our aim in this paper is to suggest and discuss how a didactic framework in SAECs could be conceptualised with an intention in the near future to find the specific didactics that distinguishes the work in SAECs. The proposed design involves theory building/testing with a bottom-up perspective and various data collection methods. Because building a didactic theory for SAECs is the intention, the research process will take informed grounded theory (GT) as its methodological starting point. The empirical material will be related to the two dominant didactic frameworks: the German and the Anglo-Saxon. These frameworks will also be critically reviewed in relation to the activities in SAECs. The results will contribute important knowledge to the development of a relevant and useful didactic theory for SAECs. The practical implications are directly relevant to every stakeholder affected by the SAECs’ activities: policy actors, staff, students, and researchers. In the long term, we will be able to find a legitimate platform for didactics in SAECs, which will have concrete importance for professionals and researchers in particular.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Cappelen Damm Akademisk, 2022
Emneord
didactics; didactic framework; leisure-time-pedagogy; school-age educare centres
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hv:diva-18079 (URN)10.23865/ntpk.v8.3335 (DOI)
Tilgjengelig fra: 2022-01-24 Laget: 2022-01-24 Sist oppdatert: 2022-01-25bibliografisk kontrollert
Boström, L., Orwehag, M. & Elvstrand, H. (2022). På spaning efter fritidshemmets didaktik. Acta Didactica Norden, 16(1), 1-27, Article ID 7.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>På spaning efter fritidshemmets didaktik
2022 (svensk)Inngår i: Acta Didactica Norden, E-ISSN 2535-8219, Vol. 16, nr 1, s. 1-27, artikkel-id 7Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [sv]

Didaktik som teori och forskningsområde i relation till undervisning är vedertaget inom många discipliner (exempelvis naturvetenskap och förskolepedagogik) men inte för fritidspedagogik. Trots detta ska studenter på grundlärarprogrammet med inriktning fritidshem uppfylla ett av examensmålen som explicit uttrycker kunskaper om didaktik och ämnesdidaktik inom det fritidspedagogiska området. Därtill är forskningen ganska osynlig. Denna studie lyfter fram hur didaktik explicit behandlats i både vetenskapliga artiklar och forskningsbaserad litteratur med inriktning mot fritidshem. Syftet med litteraturöversikten är att a) identifiera och beskriva fokus och inriktning i åren 2000–2021, b) jämföra, diskutera och problematisera resultaten, samt c) peka ut framtida forskningsinriktningar. Metoden är en systematisk litteraturöversikt (SLR) med en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Resultaten visar att intresset för och med­vetenheten om didaktikbegreppet har vuxit fram de senaste tio åren och att de allra flesta texterna utgår från en kvalitativ ansats med diskuterande, argumenterande och reflekt­erande analyser. Ett mindre antal studier bygger på empiriska underlag. Innehålls­mässigt fångar studierna några av de traditionella didaktiska begreppen såsom läraren, ledarskap, ämnesdidaktik, men även olika teoretiska utgångspunkter. Användningen av begreppet didaktik i fritidshemmet pekar på att området behöver utvecklas, att didaktik­begreppet används i förhållande till fritidshemmets verksamheter och att det nyttjas som tolkningsram för empiriskt material. Studien påvisar förvisso medvetenheten om olika didaktiska aspekter, men det saknas studier som införlivar den didaktiska komplexi­teten.

Emneord
Didaktik
HSV kategori
Forskningsprogram
Barn- och ungdomsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:hv:diva-18265 (URN)10.5617/adno.8834 (DOI)2-s2.0-85129266955 (Scopus ID)
Merknad

Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivatives 4.0 International Lisens.

Tilgjengelig fra: 2022-04-06 Laget: 2022-04-06 Sist oppdatert: 2024-04-10bibliografisk kontrollert
Orwehag, M. (2020). Didaktik i fritidshemmet (Förstaed.). In: Haglund, Björn, Gustafsson Nyckel, Jan & Lager, Karin (Ed.), Fritidshemmets pedagogik i en ny tid: (pp. 139-170). Malmö: Gleerups Utbildning AB
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Didaktik i fritidshemmet
2020 (svensk)Inngår i: Fritidshemmets pedagogik i en ny tid / [ed] Haglund, Björn, Gustafsson Nyckel, Jan & Lager, Karin, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2020, Första, s. 139-170Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2020 Opplag: Första
Emneord
Fritidshem, didaktik, lärande, undervisning
HSV kategori
Forskningsprogram
Barn- och ungdomsvetenskap; SAMHÄLLSVETENSKAP, Utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:hv:diva-15195 (URN)9789151101019 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2020-06-05 Laget: 2020-06-05 Sist oppdatert: 2020-08-26bibliografisk kontrollert
Johansson, E. M., Lundström, M., Nielsen, C. & Hansen Orwehag, M. (2018). Unika individer och kollektivt samspel. In: Kerstin von Brömssen, Signild Risenfors & Lena Sjöberg (Ed.), Samhälle, genus och pedagogik: utbildningsvetenskapligaperspektiv : vänbok till Inga Wernersson (pp. 141-159). Trollhättan: Högskolan Väst
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Unika individer och kollektivt samspel
2018 (svensk)Inngår i: Samhälle, genus och pedagogik: utbildningsvetenskapligaperspektiv : vänbok till Inga Wernersson / [ed] Kerstin von Brömssen, Signild Risenfors & Lena Sjöberg, Trollhättan: Högskolan Väst , 2018, s. 141-159Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

I detta kapitel diskuterar vi kunskaper och kunskapande i förhållande till individ och grupp. Vilka föreskrifter finns i styrdokumenten? Vi dröjer oss också kvar vid hur läraren, i sin undervisning, kan främja elevernas kunskapande? Hur möter läraren de enskilda eleverna och hur kan läraren utnyttja gruppdynamiken? Och, inte minst viktigt, hur kan läraren skapa trygga grupper där varje elev får lära och utvecklas harmoniskt och där ingen blir utanför och tappar landfästet? Slutligen knyter vi ihop detta genom att belysa undervisningen i lärarutbildningen – hur kan studenterna hitta sina segelleder och ankarplatser i fritidshemmet, skolan och förskolan?

sted, utgiver, år, opplag, sider
Trollhättan: Högskolan Väst, 2018
Emneord
Styrdokument, elever, grupp, lärare
HSV kategori
Forskningsprogram
Barn- och ungdomsvetenskap; SAMHÄLLSVETENSKAP, Utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:hv:diva-13425 (URN)9789188847171 (ISBN)9789188847164 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2019-01-17 Laget: 2019-01-17 Sist oppdatert: 2023-02-24bibliografisk kontrollert
Lundström, M. & Hansen Orwehag, M. (2017). Energibesparing i ord och handling: Installation av energisparsystem och undervisning om elenergi i relation till hållbar utveckling : förskoleanställdas erfarenheter och förskolebarns förståelse. Trollhättan: Högskolan Väst
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Energibesparing i ord och handling: Installation av energisparsystem och undervisning om elenergi i relation till hållbar utveckling : förskoleanställdas erfarenheter och förskolebarns förståelse
2017 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Centrum för hållbar utveckling (CHU) på Högskolan Väst har tillsammans med teknikföretaget Raybased finansierat och genomfört detta forskningsprojekt om energibesparing. Syftet med riktade samverkansprojekt är att främja forskning och/eller utveckling i nära samarbete mellanforskare och externa aktörer. I ett samverkansprojekt är det forskaren och den externa verksamheten/aktören som tillsammans formulerar de frågeställningar som ska studeras, och undersökningens upplägg och metod arbetas fram i dialog mellan forskaren och samverkansparten. Avsikten med samverkansprojekt inom CHU på Högskolan Väst är att de ska främja kunskapsutveckling kring hållbarhetsfrågor. Det här forskningsprojektet syftar till att få fördjupad kunskap om brukarnas upplevelser av såväl implementering som användande av ett nytt energisparsystem på en förskola i Trollhättan. Systemet installerades av Raybased och omfattar belysning, värme och ventilation på förskolans samtliga tre avdelningar. I samband med installationen byttes armaturerna ut, och dimrar och rörelsevakter för belysningen installerades i vissa utrymmen. På varje avdelning finns numera också en display(läsplatta) med hjälp av vilken personalen kan reglera belysning, värme och ventilation samt avläsa statistik över energiförbrukningen på de olika avdelningarna. Studien undersöker även om energisparsystemet kan knytas till den pedagogiska verksamhetens innehåll. Det görs i form av en lärstudie (delstudie 2) med fokus på hållbar utveckling där vi prövar om förskolebarn kan utveckla en förståelse för hur vatten kan omvandlas till elenergi.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Trollhättan: Högskolan Väst, 2017. s. 20
Serie
Rapport i korthet, BUV
Emneord
Förskola; energisparsystem; hållbar utveckling
HSV kategori
Forskningsprogram
Barn- och ungdomsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:hv:diva-11900 (URN)
Tilgjengelig fra: 2017-12-11 Laget: 2017-12-11 Sist oppdatert: 2022-09-22
Wernersson, I. & Hansen Orwehag, M. (2016). Scholarly skills as everyday practice: implications for education. Higher Education, Skills and Work-based Learning, 6(3), 224-236
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Scholarly skills as everyday practice: implications for education
2016 (engelsk)Inngår i: Higher Education, Skills and Work-based Learning, ISSN 2042-3896, E-ISSN 2042-390X, Vol. 6, nr 3, s. 224-236Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Purpose - The purpose of this paper is to understand how teachers, nurses and engineers view the use of scholarly skills, such as research and critical thinking, in occupational practice and what implications this understanding may have for (especially) teacher education. Design/methodology/approach - Engineers, nurses and teachers who had worked for at least one year after their education was interviewed (telephone interviews). Four interviews from each category were made in this exploratory study. Findings - Few of the interviewees spontaneously connect their research methods training or other elements of scientific thinking in their education to everyday work practice, but all give examples of systematic, reflective and critical elements as features present in the occupational context. Almost all also view the final thesis work done in their respective programmes as a gratifying experience. Further, they describe the freedom and independence they have in their choice of research question and form of work as appealing and encouraging. Research limitations/implications - The study is exploratory and the results should be used to develop ideas about how to improve scholarly/scientific training in profession-oriented higher education programmes. Practical implications - This paper explore ways to understand and further develop the teaching of scholarly/scientific attitudes and ways of thinking in profession-oriented university programmes. Social implications - Scholarly skills such as critical thinking, analytical skills and awareness of different perspectives are important in all professions. How to design education to optimize such skills is important for people and society. Originality/value - The value of the study is that it is a try to use experiences from different fields to improve the generic scholarly aspects of professional education (especially teacher education).

Emneord
Teacher education; Research education; Professional education; Engineering education; Nursing education; Scholarly skills
HSV kategori
Forskningsprogram
SAMHÄLLSVETENSKAP, Utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:hv:diva-10345 (URN)10.1108/HESWBL-04-2015-0021 (DOI)000387406000002 ()2-s2.0-84979775138 (Scopus ID)
Tilgjengelig fra: 2016-12-19 Laget: 2016-12-19 Sist oppdatert: 2017-11-29bibliografisk kontrollert
Hansen Orwehag, M. (2015). Appendix. In: Ankerstjerne, Trine (Ed.), Perspektiv på fritidshemspedagogik: (pp. 197-199). Studentlitteratur AB
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Appendix
2015 (svensk)Inngår i: Perspektiv på fritidshemspedagogik / [ed] Ankerstjerne, Trine, Studentlitteratur AB, 2015, s. 197-199Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
sted, utgiver, år, opplag, sider
Studentlitteratur AB, 2015
HSV kategori
Forskningsprogram
SAMHÄLLSVETENSKAP, Utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:hv:diva-7448 (URN)9789144088143 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2015-03-21 Laget: 2015-03-21 Sist oppdatert: 2019-12-02bibliografisk kontrollert
Organisasjoner
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-6039-0766