1 - 9 av 9
rss atomLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Ishida, Yvonne
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Andersson, Jessica
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Kommer kommunernas plan- och bygglovsarbete att svämma över i framtiden?: Klimatförändringar och bostadsbyggande2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att kartlägga och utreda det juridiska ramverk som kommunerna ska följa samt undersöka praktisk tillämpning hos tre kommuner. Studien ska även belysa eventuella svårigheter i planarbetet och ge en kunskapsöversikt. I denna studie analyseras främst plan- och bygglagens innebörd och hur den kan användas vid anpassning till klimatförändringarna vid plan- och bygglovsarbete. Som komplement intervjuas plan- och bygglovshandläggare i tre kommuner samt en planhandläggare på länsstyrelse i Västra Götalands län.

    Klimatförändringarna är ett faktum, och som en följd kommer bland annat vattennivåerna att fortsätta stiga i landet. Klimatforskningen består av prognoser som dock är behäftade med ett viss mått av osäkerhet. På grund av klimatförändringarna har det skett tillägg i plan- och bygglagens 2 kapitel för att kommunerna måste ta hänsyn till framtida översvämningsrisk vid fysisk planering. Det är därmed inte endast dagens förhållanden som ska beaktas vid planläggning och lovgivning. Det finns en stor mängd rekommendationer och riktlinjer som kommunerna har att förhålla sig till och som kan underlätta arbetet för att följa de regelverk som gäller. Att anpassa den fysiska planeringen till framtida klimatförändringar bör påbörjas nu, eftersom byggnadernas livscykel sträcker sig långt in i framtiden.

    Kommunerna kan arbeta fram specifika dokument som är anpassade efter deras förutsättningar och karterade risker för att underlätta sitt arbete i frågan. Det finns en mängd skeden i plan- och bygglovsprocesserna och det är viktigt att en samverkan finns mellan dem, för att det ska bli ett helhetsperspektiv. Det är en viktig förutsättning för att uppnå en hållbar bebyggd miljö. Eftersom klimatförändringar inte stannar vid kommungränser är det lämpligt att kommunerna samverkar i frågan. Samtliga aktörer behöver en aktuell och bra kunskapsgrund för att underlätta arbetet med översvämningsrisker.

    Lagtext och riktlinjer är tydliga med hur kommunerna ska arbeta, detta kan vara enkelt att genomföra om det finns oexploaterad mark, men vid anpassning till befintlig bebyggelse och infrastruktur uppstår problem. I och med intervjuerna framkom komplexiteten med att tillämpa lagtext i realiteten. En av de tre kommunerna har ändrat i befintliga detaljplaner för att klimatanpassa. Två av tre har egna översvämnings-program vilket är goda exempel på integrering av klimatarbetet. Det finns ingen rättspraxis idag, men det finns motsvarande situationer där kommunens ansvar vid lämplighetsprövningen ifrågasatts.

  • Andersson, Anna-Sara
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Landberg, Helena
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Patientens upplevelse av att möta sjuksköterskor som vårdgivare inom primärvården.: en litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med de ökade behov och krav som ställs på primärvården i västvärlden och den resursbrist på personal som råder är det en ekvation som är svår att lösa. Ett sätt att möta dessa behov är att uppgiftsväxla vården och använda sjuksköterskor i stället för läkare i större utsträckning då det i tidigare studier visat på lika bra eller förbättrad tillgänglighet, effektivitet och kvalitet.

    Denna litteraturbaserade studie belyser patienters upplevelser av mötet med sjuksköterskor som vårdgivare inom primärvården.

    I resultatet har tio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa analyserats.

    I resultatet framkommer vikten av att utveckla en förtroendefull relation genom kommunikation och delaktighet med sjuksköterskan. En förutsättning för att det skall kunna ske är att det finns tillräckligt med tid en annan aspekt är möjligheten till kontinuitet, att träffa samma sjuksköterska vid upprepade tillfällen. Kan vården tillgodose dessa behov finns stora förutsättningar för att patienten skall känna trygghet och tillit till vården. I dagens sjukvård med ökad efterfrågan på vård, ekonomiska utmaningar och personalbrist finns risk för att dessa behov inte tillgodoses.

    Med en ökad kunskap hos sjuksköterskorna och vårdorganisationen om patienternas behov kan detta bidra till en mer individanpassad och tillfredsställande vård för patienten. Det visar sig också att många patienter har en oklar uppfattning om vad sjuksköterskans roll egentligen innebär.

  • Wendel, Lisa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Berg, David
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Att ständigt vara på sin vakt - sjuksköterskors upplevelser av hotfulla situationer på akutmottagningar: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hotfulla situationer är ett fenomen som ökar inom samhället, vilket också återspeglas inom vården. Akutmottagningar är en plats inom sjukvården som betraktas vara ett högriskområde för hot och våld. Att arbeta som sjuksköterska på en akutmottagning gör att risken för att hamna i hotfulla situationer är stor. Hur stor förekomsten egentligen är kan vara svårdefinierad då alla händelser kanske inte alltid rapporteras. Upplevelsen i samband med hotfulla situationer kan vara individuell och uppfattas på olika sätt.

    Genom en litteraturbaserad studie belystes området. I studien granskades 11 kvalitativa artiklar vilket genererade i ett resultat bestående av tre teman och sju underteman.

    De teman som framkom var att ständigt vara på sin vakt, att inte bli sedd och hörd och att känna sig sårbar och otillräcklig. Sjuksköterskorna ansåg att de ständigt fick vara på sin vakt, då de aldrig visste när en hotfull situation kunde uppstå. När hotfulla situationer uppstod fanns det brister i stöd från verksamheten, samtidigt som avvikelserapporteringen inte skedde på ett sätt som gjorde att förekomsten kom till ledningens kännedom. Verksamheten satte in åtgärder i form av överfallslarm och säkerhetsvakter, istället för att ordna förebyggande säkerhetsåtgärder. Sjuksköterskorna ansåg att det var en brist på känslomässigt stöd från ledningen, vilket ledde till att de kände rädsla och att omvårdnaden brast när de inte ville vårda hotfulla patienter. Sjuksköterskorna upplevde att de hade det svårt att se hur de skulle kunna hantera hotfulla situationer i framtiden, de hade svårigheter att hantera sina känslor och deras privatliv påverkades negativt.

  • Nilsson, Lena A.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Du äger ditt liv: Vad vill du med ditt liv?2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • Frisell, Kajsa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Jakobsson, Birgitta
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Evolutionsteorin: Har barndomsminnen ett överlevnadsvärde?2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning om det mänskliga minnet är omfattande och likaså forskning kring evolutionsteorin, men studier som undersöker hur människors barndomsminnen har påverkat deras beteenden och synsätt i vuxen ålder utifrån evolutionsteorin är mer sällsynta.

    Avsikten med den föreliggande studien var att bidra till att denna kunskapslucka fylls igen. Semistrukturerade intervjuer med tre pedagoger, en socialpedagog, två psykologistudenter, två sociologistudenter samt en sjuksköterskestudent genomfördes med fokus på vilka barndomsminnen de haft, negativa eller positiva, samt hur de upplevt att det påverkat deras beteenden och synsätt i vuxna livet. Informanternas ålder var mellan 25 – 66 år och det var fem män och fyra kvinnor. Utifrån informanternas svar undersöktes om dessa kunde kopplas till evolutionsteorin och om barndomsminnena hade överlevnadsvärden.

    I resultatet av den tematiska analysen framträdde sju teman: 1. Rädsla, 2. Utanförskap, 3. Hjälpsamhet, 4. Föräldra-/vuxenroll, 5. Tillhörighet, 6. Svek/brist på tillit och 7. Negativa erfarenheter. Studiens resultat ger förståelse för hur barndomsminnen kan påverka människors beteenden samt hur evolutionsteorin kan ta sig uttryck hos människor idag. Resultatet visar människors strävan att ständigt förbättra sina egenskaper genom att lära sig av sina eller andras misstag.

    Studien ger därmed ett psykologiskt bidrag till den kvalitativa forskningen om hur människors minnen kan anpassas genom generationer utifrån evolutionsteorin.

  • Hansson, Linda
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Singmo, Anna
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Krav i markanvisningstävlingar2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det är endast mark som ägs av kommunen som kan markanvisas och när kommunen markanvisar finns det olika förfaranden som de kan välja att använda sig av; ett av dessa förfaranden är markanvisningstävlingar. Oftast gäller det speciella områden där kommunen har en vision och grundidé om hur området ska utformas. Kommunen sätter ihop ett tävlingsprogram och låter byggherrarna utforma sina bidrag som sedan bedöms av kommunen efter de uppsatta kraven i tävlingsprogrammet.

    Studiens syfte är att undersöka hur Sveriges kommuner utformar sina markanvisningstävlingar samt klargöra vilka typer av krav som kommunerna ställer på byggherrarna i tävlingsprogrammen för markanvisningen.

    Sveriges 290 kommuner har kontaktats varav 200 stycken har svarat på frågan om de använder sig av markanvisningstävlingar eller ej.

    Undersökningen visar att 43 kommuner har genomfört markanvisningstävlingar från 1 januari 2015 och framåt. Totalt sett har 57 stycken tävlingsprogram granskats. Vidare visar resultatet av undersökningen att kommunerna ställer en rad olika typer av krav, vissa mer specificerade än andra. Resultatet visar också att kommunerna ställer krav som går utöver deras befogenheter, alltså att de bryter mot särkravsförbudet i 8 kap. 4 a § PBL.

    Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att kommunerna strävar i samhällsbyggnadsprocessen att uppnå hållbarhetsmålen. I arbetet med detta ställer kommunerna höga krav på att bebyggelsen ska bidra till en god bebyggd miljö samt en modern hållbarhetsstad.

  • Johansson, Kristina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    VILÄR Abstraktbok2018Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • Johansson, Helena
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    "De är inte så farliga som människor tror": Hur man som personal kan möjliggöra delaktighet för patienter inom den psykiatriska tvångsvården2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bakgrunden till studien grundar sig i ett intresse av att ta reda på hur patienter inom den psykiatriska tvångsvården upplever delaktighet, mitt i den situation som personerna befinner sig i. Av etiska skäl kunde dock inte patienterna själva intervjuas. Därför har jag valt att istället intervjua personal som dagligen arbetar nära patienter inom tvångsvården, för att ta reda på hur personalen upplever att man kan skapa delaktighet i patienternas vardag. Personer som vårdas inom den psykiatriska tvångsvården är en grupp som inte syns ute i samhället och därför kan de personerna lätt glömmas bort. Delaktighet är ett centralt begrepp inom socialpedagogiken och någonting som alla människor har rätt till. Med anledning av det här valde jag att göra en studie med den här utgångspunkten.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur personalen kan göra patienter inom den psykiatriska tvångsvården delaktiga i sin vardag. Vidare att undersöka vilka utmaningar de stöter på inom ramen för lagstiftningen.

    Metod: Studien har en kvalitativ metod där halvstrukturerade intervjuer har genomförts med tre sjuksköterskor och tre skötare som dagligen arbetar med patienter inom den psykiatriska tvångsvården.

    Resultat: Resultatet visar att ett tydligt säkerhetstänk från personalens sida styr väldigt mycket hur utformningen av arbetet sker. Vidare att personalens tillgänglighet och möjlighet att lyssna på patienterna är viktiga komponenter i det delaktighetsfrämjande arbetet. Resultatet visar också att patienternas förutsättningar och psykiska mående är några av faktorerna som kan skapa svårigheter när det gäller att uppnå delaktighet för patienterna. Dessutom finns hela tiden lagstiftningen med dess begränsningar med; vilket givetvis påverkar både hur arbetet sker, samt i vilken mån patienterna kan vara delaktiga.

  • Siverbo, Sven
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för företagsekonomi.
    Andersson, Morgan
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för företagsekonomi.
    Galan, Nataliya
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för företagsekonomi.
    Hellman, Stefan
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för företagsekonomi.
    Jansson, Elisabeth
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för företagsekonomi.
    Lindh, Kristina
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för företagsekonomi.
    Myhrman, Linnea
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för företagsekonomi.
    Nehls, Eddy
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för företagsekonomi.
    Staxäng Torbäck, Louise
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för företagsekonomi.
    Svensson, Ann
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik.
    #metoo-management2018Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För ett drygt år sedan inleddes #metoo-rörelsen, vilken påminner oss om att det finns brister i samhället även om allt ser bra ut på ytan. Mycket talar för att #metoo inte är en övergående fluga. Det handlar inte om en samordnad aktion med ett tydligt mål och det finns heller ingen ledare för rörelsen. #metoo är en självorganiserad rörelse, ett sätt att synliggöra det som under snart sagt hela mänsklighetens historia har förtigits, förnekats och bagatelliserats trots att alla har vetat. Den här rapporten belyser #metoo-rörelsens inverkan på organisationer ur ett managementperspektiv. Vi är intresserade av fenomenet #metoo-management, vilket vi definierar som organisationers arbete med att förebygga och hantera sexuella trakasserier som en följd av #metoo-rörelsen. Det första syftet med rapporten är att ta reda på om #metoo-management förekommer. Det andra syftet är att utforska hur organisationer arbetar med #metoo-management. Det tredje syftet är att förklara varför organisationer väljer att arbeta med #metoo- management på olika sätt. Baserat på intervjuer med företrädare för tio organisationer – i flera fall väldigt olika – har vi konstaterat att #metoo-rörelsen har gett upphov till #metoo- management. Mer precist handlar #metoo-management om flera olika åtgärder och aktiviteter. Organisationer har återupprepat och preciserat sina programförklaringar mot sexuella trakasserier. Programmen har fått förnyad spridning på arbetsplatserna och ytterligare åtgärder för programefterlevnad har vidtagits. Procedurer för klagomålshantering har utvecklats, utbildningar har initierats och riskfaktorer har identifierats och reducerats. Inte minst har förekomsten av problem med sexuella trakasserier inventerats. Något överraskande kunde vi notera att det inte fanns något exempel på att programmen mot sexuella trakasserier utvärderades och att det saknades planer för att minska beroendeförhållanden mellan chefer och anställda i de organisationer där dessa var betydande. Det är viktigt att betona att det finns betydande skillnader mellan organisationer i hur intensivt arbetet med #metoo-management har bedrivits. Skillnaderna förefaller bero på flera olika faktorer. En är att incidensen av sexuella trakasserier är olika och en annan att organisationer gör olika bedömningar av hur stor skada uppdagade fall skulle göra på arbetsgivarvarumärket. Ytterligare förklaringar till intensiteten i arbetet är skillnader i hur ambitiöst arbetet har varit innan #metoo- rörelsen och att det i vissa organisationer finns större kunskaper om riskfaktorer än i andra. Slutligen förefaller organisationens storlek och synlighet spela roll genom att de är mer påpassade och därför har större anledning att undvika problem som väcker negativ uppmärksamhet